Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Adhd-diagnoserna fördubblade

Antal diagnoser har tredubblats på tre år. En förklaring är kortare väntetider inom barnpsykiatrin.

Diagnosen adhd kom 1994. Den främsta förklaringen till den explosionsartade ökningen på senare år är uppmärksamheten – inte bara inom sjukvården utan även i skolan och i medierna.
För tre år sedan fick 871 skåningar diagnosen adhd. I fjol var det 1 786 personer – en ökning med 105 procent.
I Skåne står de vuxna för den största ökningen. Här har antalet som har fått adhd-diagnos fyrdubblats på fyra år – en betydligt större ökning än vad den nationella statistiken visar.
Det har varit en medveten satsning från psykiatrins sida de senaste åren, enligt chefsläkare Gunnar Moustgaard. Många föräldrar utreds i samband med att deras barn har fått diagnosen.
– Det är också många fler patienter som tar kontakt själva för att bli utredda. Det är inte ovanligt att de kommer till oss med ångest och missbruksproblem och så visar det sig att de har adhd.
Även mer resurser till psykvården, såsom kömiljarden, har bidragit till ökningen av adhd-diagnoser.
– Nu är det lönt att skicka remisser till bup. Vi har gått från väldigt lång till väldigt kort väntetid. För sex år sedan hade vi över ett års väntetid till utredning i Malmö. Nu klarar vi 86 procent inom trettio dagar, säger Hans Brauer, chef för barnpsykiatrin i Skåne.
Exakt hur många som har fått diagnosen adhd i Sverige kan ingen säga. Till skillnad från Skåne har många landsting problem med att rapportera korrekt till det nationella patientregistret.
Trots att rapporteringen är ofullständig tror Socialstyrelsens statistiker Anders Jacobsson att statistiken ger en fingervisning om hur ökningen ser ut. Även i resten av landet har antalet diagnoser av adhd och uppmärksamhetsstörningar mer än fördubblats sedan 2007.
– Hade du visat de här siffrorna för en epidemiolog utan att säga vad det var hade han utan tvekan trott att det rörde sig om en smittsam sjukdom, säger Anders Jacobsson.
Långt ifrån alla med adhd får den medicinska diagnosen. De flesta aktuella studierna visar att ungefär 5 procent av alla skolbarn har adhd.
– Det är en fruktansvärt stor mängd barn. För 25 år sedan trodde man att det var mindre än 1 procent, säger Peik Gustafsson, överläkare inom bup i Malmö.
En av svårigheterna med adhd är att det är en otydlig diagnos. Det finns arton diagnoskriterier. Kriterierna är indelade i två grupper – koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Man ska ha sex kriterier i varje grupp för att få en diagnos.
– Utöver de barn som har adhd-dia­gnos finns det ytterligare en grupp som har adhd-symptom, men som inte uppfyller alla kriterier för dia­gnos. De barnen kan ha lika stora svårigheter i vardagen och behöver också stöd och hjälp, säger psykologen Gunilla Granholm, som arbetar med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i Malmö.
Läs mer: Vad beror adhd på?
Gå till toppen