Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Nätkritiken utmanar censuren

På kort tid har Kina fått över 300 miljoner mikro­bloggare. På nätet sprids förutom skvaller och rykten även skarp kritik mot kommunistpartiet. Den kinesiska staten har fått en utmanare i kampen om informationen.

I ett land med drygt 500 miljoner ­internetanvändare har mikrobloggarna snabbt blivit en viktig informationskälla för befolkningen. Många söker sig ut på nätet för att hitta nyheter som inte passerat censurens filter.
Sedan 2009 är Facebook, Twitter och Youtube blockerade i Kina. Istället är det ­inhemska sociala medier som Weibo, Renren och Youku som dominerar.
David Bandurski, medieforskare vid Hongkongs universitet, liknar den kinesiska censuren vid en vattenkran.
– Man vill kontrollera flödet, men inte stänga av vattnet. Den kinesiska staten är inte längre intresserad av att ha totalt kontroll över informationsspridningen. Det viktigaste är att man reglerar informationen som kommer ut, säger han.
– Informationsteknologin är en viktig del av Kinas framgång på den globala marknaden. Därför är det ingen lösning att stänga ner tjänster som Weibo. Man måste bara komma fram till hur man kontrollerar dem bäst, säger David Bandurski.
I somras inträffade en svår tåg­olycka utanför staden Wenzhou när två snabbtåg kolliderade. 40 personer dödades och ytterligare 200 skadades. Efteråt spreds bilder på nätet som visade att myndigheterna gömde tågvraken innan haveriutredningen hade genomförts.
En våg av ilska spreds via mikrobloggarna och inom fem dagar hade 26 miljoner inlägg om olyckan postats. Många ifrågasatte myndigheternas agerande.
– Så fort det sker en stor olycka blir vi påminda om att regeringen inte hänger med. I somras fylldes ­Weibo med inlägg när två tunnel­banetåg kolliderade i Shanghai, säger David Bandurski.
För journalister har Weibo inneburit nya förutsättningar. Li Xin är redak­tionschef på Caixin Media som har tre nyhetsmagasin med granskande journalistik och en nyhetssajt.
Hon berättar att många av deras nyheter kommer från mikrobloggarna.
– Det finns hur mycket information som helst på Weibo. Via mikrobloggarna kan vi dessutom ställa våra frågor till företrädare från näringslivet och andra kända personer som vi inte kan nå på andra sätt, säger Li Xin.
Men än så länge är det få politiker som använder Weibo.
– Jag tror att fler politiker på landsbygden kommer att skaffa Weibo för att kommunicera med lokalbefolkningen, säger hon.
Många kineser använder Weibo på samma sätt som vi i Sverige använder Facebook och Twitter. Där kryllar det av inlägg från folk som vill dela med sig av vad de åt till middag och vilka kläder de har på sig idag.
– Det viktigaste för mig är att den enskilda människan i Kina i och med Weibo får en egen röst som han eller hon kan kommunicera med, säger Li Xin.
Under hösten signalerade myndigheterna att man skulle skärpa kontrollen över mikrobloggarna. Bland annat infördes nya regler som innebar att man var tvungen att registrera sitt riktiga namn innan man kunde använda tjänsten.
– Kontrollen över nätet är det största ingenjörsprojektet i Kina just nu. När den kinesiska regeringen säger att man vill skärpa kontrollen över mikrobloggarna så skojar man inte, säger David Bandurski.
Han har själv varit med om att hans inlägg på Weibo har försvunnit. Användare som skriver mycket och har många följare bevakas hårdare än andra.
Sedan Twitter och Facebook stängdes ner har det utvecklats flera tjänster som används av dem som vill ha kontakt med omvärlden. Genom att betala en mindre summa kopplar man upp sig via en server i utlandet för att komma åt det fria nätet.
Frågan är om myndigheterna kommer att öppna upp brandväggen för Twitter och Facebook. David Bandurski är tveksam.
– Det är en känslig fråga. Om man öppnar upp Twitter och Facebook och för­söker kontrollera innehållet finns det risk för att det blir en internationell politisk fråga. Se bara på vad som hände med Google.
Förutom Facebook och ­Twitter är även flera stora bloggportaler blockerade i Kina. Men det finns vägar att gå runt det som ofta kallas för ”The Great Firewall”.
Det vanligaste sättet är att skaffa en VPN-tunnel som i prak­tiken gör att du kopplar upp dig via en server i ett annat land, eller i Hong Kong där internet fortfarande är ocensurerat.
Det finns gratistjänster som är reklamfinansierade, men man kan också betala för ett abonnemang. En nackdel är att uppkopplingen kan bli väldigt långsam.
Weibo är den kinesiska benämningen på mikroblogg. Precis som på Twitter finns det plats för 140 tecken. Plattformen har fler funktioner än Twitter, bland annat finns både spel och nätdejting. Weibo har drygt 300 miljoner användare. De populäraste tjänsterna är Sina Weibo och Tencent Weibo.
Påminner om Youtube men det finns också stora skillnader. Bland annat kan man ladda upp videoklipp med obegränsad längd på Youku. Flera populära utländska tv-serier och filmer i fullängd har funnits tillgäng­liga eftersom de upphovsrättslagar som gäller för Youtube inte gäller i Kina.
Påminner mycket om Face­book. Är populärast bland studenter. Har 160 miljoner registrerade användare, varav drygt 30 miljoner är aktiva varje månad.
Gå till toppen