Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Forskargräl om dataspelsvåld

Statens medieråds slutsatser om samband mellan dataspelade och agressivitet döms ut av tre forskare.

Statens medieråd ger en gravt felaktig bild av forskningen kring våldsamma dataspel, hävdar tre forskare vid Karolinska institutet på DN-debatt.
De tre dömer ut rådets rapport i december där slutsatsen att det finns ett statistiskt samband mellan dataspelande och aggressivitet, men att det inte går att säga att spelen orsakar aggression.
Slutsatsen "står i bjärt kontrast mot en samlad internationell beteendevetenskaplig expertis" och är ett "hån mot flera decenniers seriös forskning", skriver forskarna.
Flera internationella expertförbund har kommit fram till att våldsamma dataspel ökar sannolikheten för aggressivt beteende, framhåller forskarna.
– Det är för tidigt att blåsa faran över. Vi säger inte att det är farligt, men vi säger att det är viktigt att kunna ifrågasätta ett såhär utbrett, spännande och roligt samhällsfenomen som dataspel, säger Martin Ingvar, professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet och en av artikelförfattarna.
– Det går inte bara att avvisa det här som moralhysteri. Vi menar att mekanismerna kring empatiutveckling, socialutveckling och kring påverkan av ens beteende börjar ge en samlad bild. Man kan inte avfärda den typen av vetenskap med en så okvalificerad analys, säger Martin Ingvar.
Han tycker att det krävs mer kunskap, för att kunna säga mer om var gränsen går för att dataspelandet ska ha negativ påverkan.
TT: Hur ska man tänka som förälder till dataspelande ungdomar?
– Man ska snacka med dem, ha kul med dem, och spela med dem. Tycker man att spelandet tar över ska man engagera sig och se till att hänga med i vad de gör. Men vår diskussion handlar mer om att vi ser att det finns massor med unga som inte har föräldrar som engagerar sig.
Martin Ingvar kritiserar också Statens medieråd för att inte känna till hur långt ner i åldrarna som dataspelandet finns.
– Ungarna kan själva ladda ned spelen. Det är ett faktum att spridningen av spelen och trycket att spela ligger långt nere i åldrarna – långt under det som medierådet beskriver.
Han menar att Statens medieråd har fel när de skriver att det inte går att se på dataspel ur ett hälsoperspektiv.
Statens medieråd kontrar:
– Det vi har sagt är att det finns inga vetenskapliga bevis för att vi blir fysiskt våldsamma av våldsamma dataspel. Men vi har inte sagt spel är ofarliga, det är mycket möjligt att det finns effekter. Men om de finns så vet vi att de är väldigt svaga, för annars hade man hittat dem, säger Ulf Dalquist, forskningsansvarig på Statens medieråd.
Han kallar debattartikeln för "ett ganska grovt påhopp".
– Syftet med vår rapport är att kartlägga om man blir fysiskt aggressiv. De bortser från den definitionen. De slutsatser vi har kommit fram till delas av australiensiska justitiedepartementet, norska folkhälsoinstitutet, brittiska kulturutbildningsdepartementet, och svenska folkhälsoinstitutet. Men forskningsläget är väldigt splittrat.
Varje år ringer ett antal vuxna till Barnens rätt i samhället (Bris) för att be om råd kring sina barns dataspelande.
– Det är inte jättevanligt, men det händer att oroliga vuxna hör av sig. Oftast gäller det tonårspojkar som faktiskt blir beroende. Det leder dels till att de isolerar sig, får problem med sociala relationer och problem med skolan. Men framför utvecklar de ett missbruksbeteende och blir aggressiva om de inte får spela, säger Cecilia Nauclér, presschef på Bris.
Gå till toppen