Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

”Jag tror att kungahuset är ­världsberömt i Danmark”

Det danska kungahuset kostar 342 ­miljoner kronor per år. Lönar det sig? Att skicka ut ett kungahus i ­världen är billig reklam, ­enligt Mats Urde som är doktor i ­varumärkesstrategi vid Lunds ­universitet. Den Republikanske Grundlovsbevægelse tvivlar.

När Folketinget öppnades i ­början av oktober struntade flera leda­möter i traditionen att resa sig för ­drottningen. Hela Radikale Venstre och enskilda representanter för ­Enhetslistan och Socialistisk Folkeparti förblev sittande.
Republikanske Grundlovsbevægelsen vill ha bort monarkin av ­principiella skäl. De tycker inte att ­institutionen passar in i en ­demokrati. Rörelsens ordförande Arvid Aagaard skulle också vilja se en utredning om kungahusets lönsamhet. Han får ofta höra att monarkin är bra för landets ekonomi, men han misstänker att det är överdrivet.
– Jag tror att kungahuset är världsberömt i Danmark. Det är här ­tidningarna skriver mest om ­drottningens utlandsbesök, inte i de länder hon besöker, säger Arvid ­Aagaard.
Mats Ur de och två kolleger vid ­engelska och amerikanska ­universitet gjorde för några år sedan en ­studie av det svenska kungahuset. De ­intervjuade familjemedlemmar och tittade på den bild av Sverige som sprids över världen via resor och ­gästande statsbesök.
– Om man tänker sig att hovstaten får hundra miljoner kronor om året kan man jämföra med hur mycket ­reklam Sveriges turism och näringsliv kan köpa på CNN, BBC och al-­Jazira för samma belopp. Ett kungahus har många gånger större genomslagskraft, säger Mats Urde.
Han säger att han är neutral för ­övrigt. Det kan finnas andra skäl till att en monarki inte anses värd pengarna. Men lönsam är den helt klart, anser Mats Urde.
Fast han säger att kungahusen, såväl som andra företag, måste vara noga med att vårda sina varumärken. Det gäller att bevara intresset bland de unga och att inte fläcka ner ryktet.
Repub likanske Grundlovsbevægelse känner ett ökat stöd bland unga danskar. Rörelsen grundades 2009 och har nu 600 medlemmar plus 800 vänner på Facebook.
Arvid Aagaard påpekar att den danska drottningen har större makt än den svenske kungen. Det är hon som ger en nyvald statsminister uppdraget att bilda regering och det sker bakom stängda dörrar. Aagaard vill se en tydligare redovisning både av arbete och ekonomi.
Det danska kungahuset fick 97,6 miljoner danska kronor i direkt anslag 2010. Ytter­ligare 244,6 miljoner ­betalades från olika­ ­departement för utlands­resor, livgarden, underhåll av ­skeppet Dannebrogen och ­annat som har med kunga­husets ­representation att göra.
75,5 miljoner av det direkta anslaget betalas ut till ­Drottning Margrethes hovstat som i sin tur ger en bestämd del av sina pengar till prins­gemålen Henrik och ­drottningens lillasyster ­prinsessan Benedikte.
Drottning Margrethe fick behålla ett rambelopp av sitt anslag för privata kostnader - 9,5 miljoner kronor.
Kronprins Frederik har en egen stab som fick 18,4 ­miljoner, varav 1,8 gick till kronprinsessan Mary. Parets rambelopp för privat bruk var 3,6 miljoner
Prins Joachim och hans fru, prinsessan Marie, fick ett årligt anslag på 3,2 miljoner som ska täcka både officiella och privata kostnader.
Värdet av en momsbefrielse är inräknat i beloppen. Hela familjen är också befriad från inkomstskatt men de betalar fastighetsskatt och gåvoskatt som andra medborgare.
Det svenska kungahuset fick 125 miljoner kronor i direkt anslag från riksdagen 2010. I motsats till i Danmark har det inte gjorts någon utredning som visar vad staten betalar för kungahuset i övrigt.
Av det direkta anslaget gick 61,2 miljoner till Slottsstaten som förvaltar byggnader och föremål. Återstående 63,7 ­miljoner är det som ­kallas ­apanage och betalas till hov­staten för att täcka kunga­familjens representation och uppehälle med personal.
Apanaget går till kungen. ­Hovet vill inte uppge hur han fördelar pengarna på familjemedlemmarna eller hur mycket som används privat. Enligt uppgift från informations­avdelningen går 74 procent av apanaget till löner och sociala avgifter för sextio anställda samt till att betala kunga­familjens levnadsomkostnader ”på en nivå som är skälig med hänsyn tagen till kungens ­särskilda roll som statschef”.
Det innebär att 16,6 ­miljoner kronor blir över för privata behov som inte har med ­familjemedlemmarnas ­offentliga uppdrag att göra.
Kungen och hans familj ­betalar ingen skatt på apanaget.
Gå till toppen