Över 60 000 män i Sverige lever med prostatacancer. 1998 fick 6 000 personer diagnosen – förra året hade siffran ökat till 10 000.

– En förklaring är att prostatacancer är vanligare hos äldre. Det finns mycket fler män över 75 i dag. Men en stor del av ökningen beror på att vi hittar cancer hos personer som skulle levt hela sitt liv utan symtom om vi inte letat så aktivt, säger urologen och forskaren Ola Bratt, överläkare vid Helsingborgs lasarett.

Sedan 1970-talet har omkring 2 300 män per år avlidit i sjukdomen, och där syns ingen större ändring.

Män under 50 drabbas mycket sällan. De flesta är över 65. Då är det vanligt med andra sjukdomar, som diabetes och kärlkramp, som kan bli allvarliga långt före cancern. Det gör det svårt att bedöma om det är värt att sätta in behandling.

– En del män kan inte tänka sig att leva med cancer i kroppen, de vill bli av med den. Andra har väldig ångest inför tanken på biverkningar. De känner sig inte ens sjuka, och så föreslår vi en behandling som kommer märkas i resten av livet. Den ger ofta sämre sexliv och ibland tarmproblem och urinläckage – kanske i onödan, säger Ola Bratt.

Han liknar prostatacancer vid ett isberg. Delen ovanför ytan är män som blir sjuka och dör. Under ytan finns en mycket större del, män som har cancerceller i prostatan men som aldrig får några symtom. De mår bäst utan behandling.

Diagnosen börjar ofta med ett blodprov för att mäta halten PSA, prostataspecifikt antigen. Den ökar vid prostatacancer men kan höjas av andra skäl. Vid högt PSA tas vävnadsprover ur prostatan. Om där finns cancerceller kan man avvakta eller behandla med operation, strålning eller läkemedel som sänker halten av hormonet testosteron.

I höstas började ett nytt läkemedel användas som ska förlänga livet på män med obotlig cancer. Medicinen kostar 1 000 kronor per dag. Kostnaderna håller på att bli ett problem konstaterar Anders Bjartell, överläkare och professor i urologi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Han ledde testerna av den nya medicinen i Sverige.

– Fler nya läkemedel är på väg. Om vi kombinerar dem så är vi uppe i en miljon kronor om året för en patient, säger Anders Bjartell.

Han deltar själv i forskning med målet att finna nya prostatacancermediciner. Projektet är ett samarbete mellan bland annat läkare och kemister i Lund och Malmö. Just nu utvärderas ämnen, ursprungligen från svampar, som tvingar cancercellerna att begå självmord.

– Nästa år ska vi göra tester på tre eller fyra nya ämnen, säger Rebecca Hellsten i forskargruppen.

De första resultaten ser lovande ut men ett färdigt läkemedel ligger många år fram i tiden, om det alls blir verklighet.

Världen runt forskas kring nya diagnosmetoder som ska ge färre falsklarm, och bättre skilja ut aggressiv prostatacancer.

– Att behandla dem som inte skulle blivit sjuka är ju dålig sjukvård. Med bättre tester skulle vi kunna fokusera resurserna på dem som behöver dem, säger Ola Bratt.

I Sverige bjuds kvinnor över 40 in till mammografi för att bröstcancer ska hittas tidigt. Sjukdomen drabbar 7 000 personer om året. Screening för prostatacancer finns inte, trots att forskning visar att den skulle rädda lika många liv. Män som vill kontrollera prostatan har rätt till information om PSA-testets för- och nackdelar, men vården har ingen skyldighet att informera om att testet finns. Trots att det är bevisat att testet räddar liv, är det stora skillnader mellan landstingens vilja att låta symptomfria män testa sig.

Socialstyrelsen håller nu på att utvärdera sina riktlinjer i frågan. Ola Bratt är en av de experter som leder arbetet. Han tror inte att screening kommer rekommenderas framöver heller.

– Problemet är återigen isberget. För att kapa toppen skulle vi ta ett rejält spadtag under vattenytan. Screening innebär att man hittar tecken till sjukdom hos personer som mått mycket bättre om man inte hittat något, säger Ola Bratt.

Han menar att den stora frågan blir hur aktivt man ska informera. En möjlig mellanväg vore att skicka information om PSA till män i vissa åldersgrupper och låta dem själva besluta om de ska testa sig. I år har ett pilotprojekt genomförts i Skåne där knappt 1 500 män mellan 50 och 70 år fick sådan information, och ett frågeformulär om vad de tyckte om det. En överväldigande majoritet var positiva.

Vid Karolinska Institutet i Stockholm planeras en studie som 2013–2015 ska utvärdera olika diagnosmetoder för prostatacancer. Målet: att utveckla en så bra mätmetod att allmän screening kan införas, utan de falsklarm och onödiga behandlingar som PSA-proverna leder till. 200 000 män kommer erbjudas att delta i studien.

Regelbundna prover

”Screening innebär att man hittar tecken till sjukdom hos personer som mått mycket bättre om man inte hittat något.”

Ola Bratt, överläkare vid Helsingborgs lasarett.

”Jag tycker alla män skulle PSA-testa sig, precis som kvinnorna kollar brösten.”