Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

”Forskningen har inte alla svaren”

Bo Reimer professor i medie- och kommunikationsvetenskap Blir man våldsam av att spela våldsamma dat…

Blir man våldsam av att spela våldsamma datorspel? Det statliga Medierådet publicerade före jul en rapport där forskare från rådet hade gått igenom det senaste decenniets internationella forskning inom området. Deras slutsats var att det inte finns vetenskapliga belägg för påståendet. Det finns ett visst samband mellan spelande och aggression, men om man blir aggressiv av våldsamma datorspel, eller om man spelar våldsamma spel just för att man är aggressiv, går inte att avgöra.
Tre forskare från Karolinska institutet gick i förra veckan till vildsint angrepp på rapporten. De menade att rapporten gav en gravt felaktig bild av läget och att forskarna på Medierådet medvetet hade låtit sig styras av sina egna, förutfattade åsikter. I själva verket är forskarsamhället överens om riskerna med våldsamma datorspel, menade man.
Två forskargrupper, två helt skilda slutsatser. Vad beror det på?
I princip kan man genomföra två typer av vetenskapliga studier. Antingen studerar man människor i vardagen. Man kan då se samspelet mellan till exempel datorspel och andra vardagslivsaktiviteter. Men man kan aldrig helt isolera effekten av datorspelande från allt annat; samspelet är alldeles för komplicerat.
Eller så genomför man studier i laboratorier. Då kan man särskilja datorspelandet och studera vad som händer direkt efter det att man har spelat. Men i en sådan konstruerad situation kan man bara studera kortsiktiga effekter av spelandet och det är närmast omöjligt att utifrån sådana studier säga något om vad som sker i verkligheten.
Medierådets forskare har rätt i att det inte är vetenskapligt belagt att spelandet av våldsamma datorspel leder till att personer utför våldsamma handlingar. Men inte heller motsatsen är belagd: att spelandet inte leder till våldsamhet. Det går nämligen inte att belägga varken det ena eller det andra; frågan är ställd på en så generell nivå att den aldrig kan besvaras med ett entydigt, slutgiltigt ja eller nej. Därför blir också den pågående diskussionen mer av ett skyttegravskrig än något annat.
Frågan om den roll datorspelande spelar i samhället idag är viktig. Det gäller inte bara aggression utan även avtrubbning och spelberoende, liksom datorspelandets betydelse för utvecklingen av sådant som kreativitet och logiskt tänkande. Det är emellertid viktigt att föra denna diskussion på en nyanserad och specifik nivå. I vissa sammanhang och under vissa omständigheter kan datorspel ha en positiv inverkan på barn och ungdomars utveckling, i andra sammanhang och under andra omständigheter en negativ. Hur ser dessa sammanhang och omständigheter ut?
Vi vill gärna tro att vetenskapen kan ge oss slutgiltiga svar på viktiga samhällsfrågor. En del av forskarsamhället försöker också motivera sitt existensberättande med löften om sådana svar. Men den kan inte det. Forskning är alltid en pågående process, forskningsresultat preliminära. Vetenskapen har en gräns. Den hjälper oss en bra bit på vägen. Men sedan måste vi tänka själva.
Gå till toppen