Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Möllans väg mot city

”Vi har försökt rädda Möllan, men i och med Citytunneln är det kört.”

28-årige Rami Mohammad stannar till vid skylten vid Claesgatans början och läser om hur bilgatan ska förvandlas till gågata. Under uppväxten tillbringade han mycket tid på torget där hans föräldrar sålde grönsaker och drev butik.
– Titta, där har du Thailand, Kina, Afghanistan, Irak, säger han och pekar på butikerna längs Ystadsgatan och torget.
– Det är dom som är Möllan.
Heidi Gubanyi, 49 år, har bott och arbetat på Möllan sedan 80-talet. Tidigare sålde hon ägg på torget. Nu serverar hon mackor och sallader på en nyöppnad mackbar på Ystadsgatan.
– Jag brukar säga att Lilla torg har hjärnan, men vi har hjärtat.
Om några veckor får hon konkurrens. I hörnan mot Bergsgatan, där det tidigare såldes plastiga presenter och billiga kläder, slår snabbmatskedjan Subway upp portarna inom kort.
– Vad ska USA här och göra? suckar en förbipasserande.
Utanför byggs det för fullt. Delar av Smedjegatan är avspärrad. Den underjordiska toaletten har satts igen. Ovan jord anläggs en 300 meter lång cykelbana mellan torget och Citytunnelstationen, som beräknas bli en av landets mest trafikerade.
Konditorn Sonja Josefsson, som har bakat bullar och bröd på Södra Förstadsgatan i 28 år:
– Förut sålde jag mycket av de rena, luftiga fransbröden, men de går inte lika bra längre.
Kanske har det att göra med att antalet pensionärerna mer än halverats sedan 90-talet. Under samma period har de unga vuxna, i åldrarna 25-40 år, nästan blivit dubbelt så många.
Sonja Josefsson tänker behålla den traditionella stilen, men kan tänka sig vissa anpassningar - som att byta ut fransbröden mot surdeg. Hon är orolig för att hyrorna i området höjs allt eftersom stadskärnan förskjuts, men än har den inte nått till hennes dörr. Medan centrum glittrar av tända juleljus är det mörkt på gatan utanför konditoriet.
Pia Sandin, vd på cityhandlarnas och kommunens organisation "Malmö Citysamverkan" förklarar varför:
– Vårt område sträcker sig från centralen till strax söder om Triangelns köpcenter som det ser ut nu. Men när tiden är mogen kommer även Möllevången innefattas.
De väntar in "förädlingen" av kvarteret, eller gentrifieringen som det också kallas när ett gammalt arbetarkvarter förvandlas till en hipp och välmående stadsdel. Ordet kommer från engelskans "gentry", ungefär "övre medelklassen".
Det har talats länge om att detta håller på att ske på Möllevången, men fortfarande dräller kvarteren av guldhandlare, charkbutiker med hela djur, billiga frisörer med rosa frisyrgelé, krimskrams och små jourbutiker med staplar av läsk och högar av grönsaker. Det är främst på "mäklar-Möllevången", alltså områdena kring Möllan, som inkomsterna ökat, enligt Eric Clark, professor i kulturgeografi vid Lunds universitet, som forskat på gentrifieringen i storstäder mellan 1984-2001.
Han är dock övertygad om att samma utveckling kommer att ske på Möllevången inom kort på grund av Citytunneln, inflyttningen och de förändringar som skett på bostadsmarknaden, där det är enklare att ombilda till bostadsrätter.
Idag är det uppåt fyra års kö för en MKB-lägenhet på Möllan. Men så har det inte alltid varit. Under 80-talet stod hyresvärdarna med tomma lägenheter och försökte desperat locka hyresgäster genom att erbjuda pendlarkort till Lund. I mitten på 90-talet vände det och lägenheterna fylldes av unga människor på jakt efter det "äkta". Möllans image blev så småningom en blandning av falafelbagare, svartklubbar och hippa gallerier.
Möllevången är fortfarande ett "B-läge" enligt det kommunala bostadsbolaget MKB, som har delat upp staden i A, B och C-lägen. Lägesindelningen styr hyrorna. Hans Norgren, som ansvarar för fastighetsaffärer på MKB, sa i en intervju 2000 att Möllevången skulle vara "ett extremt a-läge" om tio år.
– Jag kanske var lite tidsoptimistisk, men det är helt klart dit vi är på väg. Det går kanske inte så fort som man önskar, men jag är övertygad om att vi är där när Citytunneln satt sig.
Om Möllan klassas om höjs även hyrorna, berättar Anna Heide, MKB:s fastighetschef på Möllevången.
– Idag kan vi inte plocka ut några jättehyror på Möllevången, det finns inte hyresgäster som har den betalningsviljan än. I de nyköpta fastigheterna ligger hyrorna högre och vi märker att vi har en större omsättning på de lägenheterna. Det visar att det fortfarande finns en smärtgräns på Möllan.
I en gentrifieringsprocess finns det alltid en fas när området är ungt och konstnärligt. En del av de som jagade det äkta - och på ett sätt drog igång processen - fruktar att den köpstarka medelklassen som nu flyttar in kommer att ta kål på Möllans charm. En del flyr längre söderut, mot Seved. Andra går ihop för att bilda opinion.
Som Möllevångsgruppen som för ett drygt år sedan byggde upp kojstaden "Stad Solidar" på den gamla bageritomten vid Folkets park. En protest mot att det skulle byggas bostadsrätter istället för billiga hyresrätter. I ett manifest krävde de att gentrifieringen av Möllevången stoppades.
– Den dagen du börjar ställa dig frågan är loppet redan kört, svarar Anders Rubin (S), när han får frågan om hur gentrifieringen kan stoppas.
Att allt fler fastighetsvärdar hör av sig till kommunen med önskan om att omvandla vindar till exklusiva etagelösningar och att klagomålen på ljudnivåerna i Folkets park ökar är tecken på denna utveckling, menar han.
Tidigare har studenterna ofta flyttat från Möllevången när de slutat plugga och börjat jobba. Om Anders Rubin själv fått välja skulle Möllevången fortsätta vara en halvkaotisk port in till Malmö där man härjar runt några år innan man flyttar vidare. De har försökt "rädda Möllan" genom att bland annat tillåta högljudda evenemang och anlägga klotterplank, men trots detta blir tjugoplussarna allt färre samtidigt som trettioplussarna fördubblats på tjugo år.
– Vi har inte många medel att sätta emot en gentrifieringsprocess, men vi har valt att inte spela med. I de flesta områden försöker vi höja statusen, men på Möllan kan man säga att vi försökt bevara statusen istället, säger Anders Rubin.
My Gillberg (MP), ordförande för Södra innerstadens Stadsdelsnämnd tycker tvärtom att det är trevligt att folk väljer att bo kvar, även när de skaffat barn:
– Jag tycker inte att man ska hålla stadsdelen halvsjaskig bara för att det inte ska bli rikemansstadsdel. Det bästa är om Möllan gentrifieras lite lagom. Om det blir snyggare och tryggare samtidigt som dagens Möllanbor ändå har råd att bo kvar.
Men gentrifieringen kommer att få en extra skjuts tack vare Citytunneln och med den kommer höginkomsttagare bosätta sig i området och tränga undan mindre köpstarka grupper, menar Anders Rubin.
– Jag hade gärna sett att uppgångarna låg längre ifrån Möllan, men vi hade inget val. Att underlätta för arbetspendlingen till sjukhuset var avgörande.
Sedan 2004, då ombildningarna tog fart på Möllan, har var sjunde hyresrätt gjorts om till bostadsrätt.
– Vi kan inte stoppa ombildningarna. Vår förhoppning nu är att Möllevången uppstår i mer perifera delar som Seved eller Sofielund, säger Anders Rubin, som tror att en utveckling likt den på Söder i Stockholm väntar.
På Södermalm har andelen hyresrätter sjunkit från 77 procent till 45 procent de senaste tjugo åren och låginkomsttagarna har sedan länge fått lämna plats för trendbutikerna, arkitektbyråerna och höginkomstagarna.
– Men det finns en skillnad mot Södermalm. Nästan hälften av alla på Möllan har utländsk bakgrund. Och den halvinternationella feeelingen är en del av det som lockar. Jag tror att den kommer finnas kvar, men i ny tappning. Asien trading kommer kanske bli lite flottare och torget bli mer som Bondens marknad.
Rami Mohammad vid skylten på Claesgatan igen:
– Jag har alltid känt mig hemma här på grund av att det är så mångkulturellt. Men om det blir amerikaniserat, med ställen som Subway, 7-eleven och McDonald's så försvinner känslan.

Siffror - Möllevången

40 kvarter
10527 invånare, vilket innebär att invånarantalet ökat med nästan 3000 sedan svackan i början på 80-talet. Men det är fortfarande en bit kvar till 1961 års siffra: 13590.
38 procent är akademiker (jämfört med Malmös genomsnittliga 27 procent)
33 procent av invånarna är födda utomlands
15 procent har bil (27 procent i hela Malmö)
5528 bostäder, varav 75 procent är hyresrätter
9 640 kronor per månad är snittlönen för en Möllanbo (2009).
4 procent av Möllanborna får ekonomiskt bidrag, jämför med 2 procent i hela Malmö.
42 procent av Möllanborna är i åldern 25 till 39. Det är en ökning med 12 procent sedan 1990.
Källor: Malmö stad, hittabrf.se
Gå till toppen