Inpå livet

Alla inte mogna för hen

Ett levande språk får ständigt nya ord. Trots det har det tagit hen, ett könsneutralt personligt pronomen, omkring 45 år att ens få en böjningsform. Strax före jul ändrade Språkrådet sina rekommendationer. Men dagspressen är inte helt mogen för det nya ordet än.

”Vi använder det hela tiden. Man tänker inte på det. Och om lärarna ska berätta något kan de säga hen i stället för hon eller han. Det är för att det ska vara mer könsneutralt, så att man inte dömer någon på förhand”, säger Sanna Jensen (tvåa från vänster) om att hon och de andra eleverna på Humfryskolan ofta säger eller skriver hen i stället för hon eller han. Med på bilden är även Truls Petersson, My Nilsson och Louise Hansson.Bild: Foto: Lisbeth Westerlund
– Jag tycker att hen är ett bra och viktigt ord som fyller flera funktioner. Man kan säga hen om personer som man inte vet könet på, eller när könet inte är relevant. Och det viktigaste: en del personer föredrar att bli omnämnda som hen. Då ska man såklart använda det.
Det säger Immanuel Brändemo, som bloggar om hbtq-frågor, Aspergers syndrom och adhd.
– Själv vill jag att folk använder antingen han eller hen om mig.
Immanuel Brändemo har Aspergers syndrom och adhd.
– Jag har en personlig anledning att använda ordet hen: Jag har svårt att gissa folks kön även när andra tycker att det är uppenbart. En del med asperger har ”brist på fördomar. Det är ju inte direkt något negativt att vara fördomsfri, men det kan ställa till bekymmer ibland. Så det är ofta enklare att skriva eller säga hen än att försöka gissa.
RFSL:s tidning Kom Ut blandar personliga pronomen. Det kan lika gärna stå hen som hon eller han. Hen används av skribenter när intervjuade vill kallas det och för att undvika krångliga kringskrivningar som ”hon eller han”. Men av läsbarhetsskäl har tidningen inte gått över till att använda bara hen.
– Det är svårt att lansera ett nytt pronomen i ett språk. Men i Sverige har det varit en brist i att det inte har funnits ett könsneutralt personligt pronomen. Därför är det bra med alla ansträngningar att göra hen känt för allmänheten, säger Karin Lenke, chefredaktör för Kom Ut.
Hon anser att om en intervjuad person vill kal­las hen, då måste medierna använda det, och säger att hon blir upprörd när det inte görs.
– Det är diskriminerande. Man kan inte använda andra pronomen än det som folk vill bli kallade.
I Sydsvenskan och många andra svenska dagstidningar baserar sig språket bland annat på rekommendationer från Språkrådet. Där har ordet hen diskuterats mycket.
– Det är både en sexualpolitisk fråga och en fråga om skrivmönster, säger Susanna Karlsson, språkvårdare på Språkrådet, och fortsätter:
– Den sexualpolitiska handlar om att de som inte känner sig som han eller hon ska ha rätt till ett eget pronomen. Hen är det som brukar användas. Det finns också många som tycker att det vore praktiskt i stället för han eller hon. Men då rekommenderar vi i dag språkmönster som redan är etablerade.
Det betyder den som könsneutralt pronomen när man inte vill skriva ”hon eller han”, eller att pronomen helt undviks.
– När man pratar om kunden och den är för opersonligt är det ändå inte självklart att hen är det som ger bäst association till att kunden kan vara såväl en man som en kvinna.
2005 sade Språkrådet att det vore väldigt djärvt och svårt att lansera ett nytt pronomen som hen i ett så stabilt språk som svenskan. Susanna Karlsson tycker nu att den formuleringen var onödigt avståndstagande.
– I våras på queerfestivalen i Göteborg sa en föreläsare att Språkrådet inte gillar ordet hen. Det uppmärksammade oss på hur man kunde tolka vår dåvarande rekommendation. Men det handlar inte om vad vi gillar eller inte gillar, utan om vilka ord som är etablerade.
Och strax före jul ändrade Språkrådet i sina rekommendationer. De visar nu hur hen kan användas, av den som vill.
– Det är ett ganska stort principiellt steg.
Hen har fått en rekommenderad böjning: hen-hen-hens (jämfört med hon-henne-hennes.)
– Man kan säga ”Hen står där borta” om man inte vet könet. Det blir också att man säger att ”jag såg hen”.
Ibland har ”henom” använts som objektsform.
– Det avråder vi från eftersom det låter som en variant på honom. Det undergräver det könsneutrala och dessutom är de objektsformer vi redan har rester av ett kasussystem som inte är vid liv.
Trots Språkrådets ändrade rekommendationer är rådet till dagstidningar att inte använda hen i alla situationer.
– Stora läsargrupper skulle tycka att det är ett ovant ord. I en tidning kan man inte ha så mycket variation av språket. Det är budskapet, inte texten, som ska synas. Men det kommer upp problem ibland, som när en intervjuad person vill kallas hen. Då får man bestämma hur man ska förhålla sig till det. De flesta väljer väl att respektera den intervjuade.
Susanna Karlsson följer utvecklingen med spänning.
– Det här är inte ett språkvårdande som kommer uppifrån eller från en handbok. Det kommer från grupper som tycker att hen behövs.
Gå till toppen