Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Isländskt stålbad kan visa Grekland vägen

Hon är finansministern som råder grekerna att bli mer disciplinerade för att hitta en väg ut ur krisen. Hon är själv på god väg att fullfölja det ekonomiska stålbad som ska få Island på fötter. – Den ekonomiska återhämtningen har överträffat våra förväntningar, säger Oddny Hardardottir.

Islänningarna har sedan 2008 genomlidit krisåtgärder som påminner om de åtstramningar som nu väntar grekerna.
Välfärden har urholkats, skatterna blivit högre, löner och pensioner lägre.
Den stora skillnaden mot Grekland är att islänningarna sänkt sina reella löner och pensioner med 50 procent som en följd av att kronan skrivits ner mot andra valutor.
I Grekl and sänks löner och pensioner genom politiska beslut eftersom det inte går att devalvera den grekiska euron.
Resultatet blir dock ett och detsamma: när inkoms­terna minskar får färre råd att köpa dyra importvaror, att resa, att studera utomlands. Skuldbördan ökar för dem som lånat till husköp och andra investeringar.
Grekerna har reagerat på krisen med massprotester och genom att sätta delar av Aten i brand. Islänningarna har tigande blandat bark i brödet.
Island har fått nödl ån av de nordiska länderna och av Internationella valutafonden. Bankerna har skrivit ner alla bolån som översteg 110 procent av huspriserna. Det hjälpte mer än var fjärde islänning.
Idag är Islands ekonomi på väg upp igen. Arbetslösheten har sjunkit från 9 till 7 procent, inflationen från 17,8 till 6,5 procent, styrräntan från 18,0 till 3,75 procent. Enligt IMF står Island i år inför en högre bnp-tillväxt än euroländerna. Islands bnp väntas öka med 2,4 procent.
– Den ekonomiska återhämtningen har överträffat våra förväntningar. Men det är viktigt att fortsätta längs den inslagna vägen. Det ska göras med fortsatt betoning av disciplin i de offentliga finanserna, säger finansminister Oddny Hardardottir, läraren från Gardur som är ansvarig för att återuppliva den isländska ekonomin.
Islands statsfinanser har blivit så starka att det idag bedöms som mindre riskfyllt för kapitalplacerare att köpa isländska statsobligationer än belgiska, spanska och italienska statspapper.
Oddny Hardardottir räknar under de närmsta åren med att banta Islands statsskuld från 88 till 60 procent av bnp. Redan i år ska budgetunderskottet krympa till 1,0 procent av bnp. I så fall kan Oddny Hardardottir ståta med mer välskötta statsfinanser än etablerade EU-länder som Belgien, Frankrike och Storbritannien. I så fall har Island också uppfyllt inträdeskraven till eurozonen.
EU-frågan splittrar Islands rödgröna regering. Ministrarna ser olika på möjligheterna att värna det egna fisket. Oddny Hardardottir hör till dem som är för både EU- och eurosamarbete.
Island för handlar om EU-medlemskap sedan 2010. Enligt opinionsmätningar är en knapp majoritet av islänningarna för ett EU-inträde. En folkomröstning är att vänta under 2013.
Röstar islänningarna ja är Oddny Hardardottir redo för en övergång från krona till euro. Men hon betonar att det ”inte görs över en natt”.
– Jag är inte orolig för eurons framtid, har hon sagt. Det som krävs är att länder blir mer disciplinerade i sin ekonomiska skötsel. Det är något som också vi bör ta till oss, även om vi redan gjort stora ansträngningar.
För isländska medier har hon gång på gång betonat vikten av budgetdisciplin för att komma framåt:
– Den viktigaste uppgiften just nu, när vi närmar oss den punkt där vi får balans i budgeten, något vi förväntar oss under 2014, är att se framåt och att staka ut en framkomlig väg för Islands ekonomi.
Född: april 1957
Aktuell: Isländsk finansminister sedan årsskiftet.
Yrkeskarriär: Lärare, rektor, tjänsteman på Utbildnings-departementet.
Politisk karriär: Aktiv i lärarfacket, kommunpolitiker i aluminiumstaden Gardur, borgmästare 2005-09, ledamot av alltinget sedan 2009, gruppledare för Socialdemokraterna 2010-11.
Gå till toppen