Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Presidentens drömmar dyr affär för folket

Dakar. En nordkoreansk mastodontstaty och några fina vägar räcker inte. Skolor, sjukhus och el behövs, säger både fattiga och rika i Senegal. Och matpriserna som kraftigt höjts måste ned.

DAKAR. – Han har gjort ett gott arbete, se på vägarna! Jag ska rösta på honom.
Taxichauffören i den fallfärdiga, gula taxibilen är en av ganska få röster som hörs på Dakars gator för den sittande presidenten. Men de som gör det pratar alla om de nya vägarna.
Det är långt ifrån någon självklarhet i Senegal att vägar har asfalt. Tvärtom är de flesta, även i huvudstaden, gropiga sandgator. Under Wades period vid makten har alltså en del större vägar förbättrats. Taxin skumpar fram på en gropig sidogata mot vårt mål medan chauffören försöker förklara varför han tänker stödja president Wade.
Men de missnöjda är fler och mer högljudda. Många av dem röstade på honom förra gången, men är djupt besvikna.
– Jag har inte sett något av den förändring han utlovade. Livet har bara blivit hårdare. Aldrig att jag röstar på honom igen, säger Binta Bathily.
Hon är en 32-årig fembarnsmamma som driver en liten kioskliknande butik vid en hårt trafikerad gata i Dakar, alldeles intill en motorcykelmekaniker.
– Det är inte nya vägar vi behöver, det är mat. Ris, olja och socker är våra basvaror. Och gas för att laga maten. Men allt detta har blivit så dyrt, säger hon.
Hon har inte många varor i sin lilla kiosk, mest är det ägg och kyckling. Det går ganska hyfsat, säger hon. En gång i veckan åker hon till en gård och köper ett lager kycklingar och ett antal kartor ägg. Varorna brukar gå åt. På de enkla hyllorna i kiosken står även några burkar karameller.
Men när strömmen går blir det problem med kylen. Och strömmen går ofta i Senegal. För de välbeställda är det ett mindre problem, de har egna generatorer. Men för Binta och alla andra som kämpar för sin försörjning genom egen verksamhet i små butiker för varuförsäljning, skrädderi eller annat, rinner inkomsterna bort. Verksamheten stannar. Vägarna är kantade av sådana småföretag i Senegal, för anställningsmöjligheterna är få.
Binta Barthily är upprörd över Wades manöver med konstitutionen.
– Vi har ingen konstitution just nu, bara kaos! En konstitution är viktig för demokratin, men den måste vara självständig från makten. Det är den inte här. Konstitutionsrådet är helt i händerna på presidenten.
Hon fnyser också över det faktum att presidenten låter dela ut säckar med ris och pengar till de fattiga för att de ska rösta på honom i söndagens val.
Men egentligen är hon mer nedslagen än arg över det hon ser omkring sig i Senegal: Fattigdomen som brett ut sig, skolorna som inte fungerar för att lärarna strejkar hela tiden, sjukhus där det inte finns någon materiell utrustning. Och hon är orolig för att det ska bli mer våld efter valet.
Khady Diop Cissé och maken Birahima Diop köper inte ägg i Binta Barthilys kiosk.
De tar emot i en stora villa i ett välbeställt kvarter i Dakars utkant. De tillhör den välutbildade senegalesiska medelklassen som utbildats i Europa eller USA. Där har de sett städer där alla vägar är asfalterade och där skolor och sjukhus fungerar. Det vill de se också i sitt hemland.
Khady Cissé är 36 år och trebarnsmor, men har också en egen karriär som säljare vid ett stort företag. Inte ovanligt i hennes samhällsklass, men mycket ovanligt i den fattiga delen av befolkningen, där flickorna sällan går i skolan mer än några år.
Inte heller hon är nöjd med vad presidenten gjort under sina tolv år vid makten.
– Han har låtit bygga en jättestaty och den vackraste strandvägen i Västafrika – för jag vet inte hur många miljarder – i ett land där det i vissa byar krävs timmar av vandring för att komma till mödravården. Han har använt sin position och statens pengar för att förverkliga sina egna drömmar.
Statyn är den omtalade jätteskulpturen, Afrikas pånyttfödelse, en av president Wades idéer. En trio i brons, större än Frihetsgudinnan, uppfördes av nordkoreanska monumentarkitekter 2010. Wade menade sedan att eftersom idén var hans så borde också inkomsterna från besöken gå till honom personligen – inte till staten.
Landets ekonomi har helt försummats under Wades styre, säger Birahima Diop.
– År 2000, när Wade tillträdde, var Senegal världens främsta jordnötsproducent. Men vår produktion har minskat med två tredjedelar. Fisket är i princip helt utsålt till europeiska, ryska och kinesiska industrifiskare. Och turismen har minskat från 700 000 besök om året till 200 000.
Khady Cissé med många oroar sig för vad som ska hända efter valet. Särskilt om Wade utropar sig till vinnare. Hon oroar sig på kort sikt, för våldet som kan utbryta, men också på lång sikt även om en annan president tar vid.
– Det är så mycket som förstörts under dessa tolv år. Vi har inga naturresurser i Senegal. Hur ska vi kunna resa oss? Jordbruket, hur lång tid ska det ta att lyfta det? Den kommande presidenten har mycket arbete framför sig.
Invånare: runt 12 miljoner.
Religion: cirka 94 procent muslimer.
Analfabetism: cirka 60 procent.
Korruptionsindex: Land 112 av 182, har rört sig nedåt på Transparency Internationals lista över korruption i länder.
Gå till toppen