Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: Bildt överbetonar demokratiutvecklingen i Pakistan

Utrikesminister Carl Bildt (M) värnar om den svenska vapenexporten till Pakistan och överbetonar därför den demokratiska utvecklingen i landet. Det skriver Sten Widmalm, professor i statsvetenskap och Pakistanexpert.
Jag återvände precis från en forskningsresa till Pakistan. Tillsammans med en lokal frivilligorganisation genomför Sven Oskarsson, lektor vid Uppsala universitet, och jag en undersökning i landet om politisk tolerans.
Gästfriheten i Pakistan var som vanligt överväldigande och det är tydligt att en imponerande majoritet av medborgarna önskar en modern demokratisk samhällsutveckling. Men utmaningarna mot demokratin är kolossala.
Pakistan slits itu av våldsdåd och konflikter. Medan jag var där blev en busskonvoj i området Kohistan attackerad av terrorister som stoppade bussarna och kontrollerade passagerarnas ID-kort. Därefter tvingade de ut arton människor med shiamuslimska namn. De avrättades på plats. Nyheten omnämndes knappt i Sverige, eftersom medierna här har tröttnat på att rapportera händelser som dessa. De är så vanliga i Pakistan.
Och våldet fortsätter. I Balochistan, en av landets provinser, hotar separatister att bilda en egen stat. USA genomför regelbundet drönarattacker i gränsområdena mot Afghanistan, men talibanerna blir knappast färre av det.
Pakistan plågas också av politiska kriser.
Högsta domstolen har hotat att ställa premiärministern inför rätta om inte han ser till att domstolen behandlar ett korruptionsåtal mot presidenten. Konflikter mellan militären och den civila regeringen höll för några månader sedan på att utlösa en statskupp.
Under de senaste sju åren har Pakistan dessutom drabbats av omfattande naturkatastrofer. Översvämningar och jordbävningar har starkt bidragit till att landets ekonomi befinner sig i djup kris.
Infrastrukturen är mycket svag. I vissa delar av huvudstaden finns det el bara hälften av dygnets timmar. På landsbygden saknas vägar, skolor och sjukhus.
Militären har fortfarande den övergripande makten. Om de civila ledarna driver demokratireformer för långt hotar militären med en statskupp.
Utrikesminister Carl Bildt återvände liksom jag nyligen från en resa till Pakistan. Han ger en betydligt positivare bild av demokratiutvecklingen i landet.
För första gången i Pakistans 64-åriga historia ser ett folkvalt parlament ut att sitta mandatperioden ut utan statskupp, meddelade han till TT. Att en civil regim är nära att fullfölja en hel mandatperiod är en korrekt observation. Det är ett budskap som ideligen upprepas av landets premiärminister Yusuf Raza Gilani som förbereder sitt partis valkampanj. Men trots detta är Bildts positiva syn på demokratiutvecklingen i Pakistan avsevärt ur fas med verkligheten.
Varför väljer Bildt att avsluta sitt Pakistanbesök med att främst betona en viss aspekt av demokratiutvecklingen, som kan betraktas som positiv, när utvecklingen i övrigt är så nattsvart? Självfallet kan det bero på att han vill vara artig mot sina pakistanska kolleger. Men han gjorde uttalandet i en intervju med TT, och därför var det främst riktat till en svensk publik. Och då väcks frågan vilket intresse Bildt kan ha av att i hemmaopinionen skapa en bild av Pakistan som ett land där demokratin är på väg att fördjupas.
Det kan inte vara för att försvara något traditionellt svenskt bistånd till landet för det finns nästan inte något sådant. Och inte heller skulle han göra svenska företag som bedriver produktion för civila ändamål någon tjänst genom att måla upp en alltför positiv bild av den politiska utvecklingen. Nej, det är främst svensk vapenexport till Pakistan som gagnas av Bildts uttalande.
Sedan det uppdagades att FOI ger stöd till Saudiarabien för att öppna en vapenfabrik (projekt Simoom) har Sveriges roll som vapenexportör debatterats och kritiserats. Självfallet oroar sig regeringen för att fler fall tas upp i debatten.
Vapenexporten till Paki­stan betraktas som särskilt känslig.
Trots alla konflikter som plågar Pakistan, trots krigsrisken med grannlandet Indien (som liksom Pakistan har kärnvapen), trots Paki­stans roll i Afghanistankonflikten, och trots att demokratin i landet är så svag, har Pakistan länge varit en av svensk vapenindustris största kunder. Till exempel har Saab Microwave Systems exporterat den luftburna spaningsradarn Erieye. Kontraktet tecknades direkt efter jordbävningen 2005 då general Musharraf var diktator i Pakistan. Affären värderades då till över 8 miljarder kronor och har backats upp av Exportkreditnämnden – men då mot dubbelt så höga belopp för att täcka bland annat räntekostnader (Rolf Lindahl, Politik för global vapenutveckling. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. 2009).
Allt som oftast väcks kritiska röster mot att Sverige exporterar vapen till Pakistan. Krigsrisken är stor, demokratin är svag och det sker många brott mot de mänskliga rättigheterna i landet. Så om Bildt vill värna om den svenska vapenexporten som den bedrivs idag, ligger det i hans intresse att överbetona en demokratisk utvecklingstrend i Pakistan.
Sten Widmalm är professor på Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala Universitet, Pakistanexpert och leder Toledoprojektet som undersöker hur politisk tolerans skapas.
Gå till toppen