Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Gymnasister kan få lön för utbildningen

Elever som läser yrkesprogram i gymnasiet ska kunna bli anställda på sina praktikplatser, föreslår regeringen.

Lön för mödan. Enligt ett förslag ska unga kunna bli anställda under praktiktiden.Bild: Arkivfoto: Tomas Nyberg
Det föreslår regeringen inom kort.
Sedan i höstas kan elever välja att läsa ett treårigt gymnasieprogram med lärlingsinriktning. Det innebär att halva utbildningstiden är förlagd till en arbetsplats, oftast på ett företag.
Nu vill regeringen införa gymnasiala lärlingsanställningar. Förslaget presenteras i en proposition i maj och innebär att gymnasieeleverna kan bli anställda av arbetsgivarna där de praktiserar.
På så vis blir utbildningen mer lik det danska lärlingssystemet där elever har lön under större delen av skoltiden.
– Vi tror att arbetsgivare kan vara intresserade av att anställa sina gymnasiala lärlingar. Kanske inte under det första året, men senare under lärlingsutbildningen kan det vara ett naturligt steg. Man knyter upp personen till företaget, ger lön och kan sedan ge fortsatt anställning, säger Bertil Östberg.
Han är statssekreterare åt utbildningsminister Jan Björklund (FP) på utbildningsdepartementet där propositionen nu förbereds.
Elever som blir anställda som lärlingar under studietiden får enligt förslaget lön från arbetsgivaren, utöver det sedvanliga studiebidraget.
– Vi tror det kan vara attraktivt för ungdomar. Är man en duktig lärling som jobbar på och deltar i produktionen vill vi öppna för möjligheten att bli anställd, säger Bertil Östberg.
Arbetsgivarna som erbjuder praktikplatser har dock ingen skyldighet att anställa eleverna. Frågan är hur många som vill anställa ungdomar som annars praktiserar gratis hos arbetsgivaren.
– Lönen kan inte vara alltför hög om de ska vara intresserade av att anställa. Och vi tror att de flesta elever inte kommer att bli anställda. Men skulle det bara röra sig om fem till tio procent av dem är det inget problem. På lång sikt kanske det blir vanligare, säger Bertil Östberg.
Även om eleverna skulle få ett anställningskontrakt är det ändå skolan som har helhetsansvaret, sätter betygen och ser till att eleverna får utbildning i de moment som behövs, enligt Bertil Östberg.
Vilken lön de anställda gymnasieeleverna får avgör arbetsgivare och fackförbund.
– Visst kan det vara lockande att tjäna pengar, men man ska vara medveten om att lärlingsutbildningen ställer krav på den enskilde. Vanliga arbetstider gäller, man ska ofta vara på plats klockan sju på morgonen och man måste vara välmotiverad. Lärlingsutbildningen är inte lösningen för alla elever, säger Bertil Östberg.
Gå till toppen