Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Hopsnörda liv vanesak på 1800-talet

Om vanor och ovanor på humanist- och teologdagarna.

Birgitta Berglund har i sin forskning ägnat sig åt kläder i 1800-talets litteratur. När hon föreläste var hon tidsenligt klädd och rejält åtsnörd med en korsett.Foto: Amelie HerbertssonBild: Amelie Herbertsson
Hur det känns att vara åtsnörd i en korsett vet Birgitta Berglund. Hon föreläste i en klänning från 1800-tals sista år. Timmarna innan föreläsningen fick hon hjälp med korsetten. 1800-talets kvinnor snörde i genomsnitt in en decimeter.
– Dit skulle jag men även om den som snörde satte ett knä i min rygg så gick det inte. Det är inte bekvämt men nu efter tre timmar känns det bättre än i morse, sa Birgitta Berglund.
Hon har sin forskning studerat kläder i 1800-tals litteratur. Den mörkt röda klänningen hon bar till föreläsningen tillhör den egna samlingen äldre kläder.
Männen var som galna i de smala midjorna som kvinnorna tvingades ha och våndas i. Korsetterna var inte det enda. Birgitta Berglund berättade om hur klänningarna förändrades under 1800-talet. Först var det tunna klänningar som kvinnorna måste ha frusit i under en tid utan centralvärme.
– De hade inte ens underbyxor. Allt med byxor på kvinnor var ovärdigt. Vande de sig vid att frysa? frågade Birgitta Berglund.
Klänningarna blev vart efter mer åtsittande och kjolarna blev allt vidare med lager på lager av underkjolar.
– Underkjolarna vägde flera kilo. Tyget var av ylle och mycket varmt. Vande sig kvinnorna som först hade frusit nu vid att svettas?
Så kom krinolinen som en befrielse. Underkjolarna ersattes med metallband. Men det fanns problem. Hur tog man sig genom dörrposter och hur satt man?
– Tur var att underbyxorna nu godkändes. Kjolen fjädrade lätt upp och tänk när det blåste, sa Birgitta Berglund.

Om medieovana

Humanist- och teologdagarna fortsätter under lördagen på språk- och litteraturcentrum. Klockan 12 håller Thomas Kaiserfeld sin Rausingföreläsning. Den handlar om en medieovan humanists erfarenheter från dokusåpabranschen.
Från klockan 10 är det föreläsningar om författares vanor och ovanor. Björn Ranelid och Kristina Lugn är exempel.
Om vanans betydelse för gudsrelationen enligt kristen tradition pratar Rune Söderlund. Barbara Törnquist-Plewa håller sig i Polen och berättar om polsk riksdag och andra ovanor och vanor i Polen.
Gå till toppen