Aktuella frågor

Debattinlägg: Tre argument för ökad invandring

Lisa Pelling, programchef på tankesmedjan Global utmaning, slår fast att 'Fästning Europa' måste monteras ner. Hon är en av författarna till den årsbok som nätverket för Europaforskning presenterar i Malmö i morgon.

I fjor slog asylsökande upp tält i centrala Aten där de också demonstrerade och hungerstrejkade. Mer än 50 000 asylsökande som lyckats ta sig in i EU via den korta gränsen till Turkiet väntade då på att få sina fall prövade.Bild: Thomas Löfqvist
Kontrasterna är stora mellan EU:s utvecklingspolitik och unionens migrationspolitik. EU satsar omfattande summor på fattigdomsbekämpning, på att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och sprida demokrati. Samtidigt investerar unionen miljarder i patrullbåtar, gränsvakter och viseringsdatabaser för att hindra människor från utvecklingsländer att ta sig in i Europa. Det är lätt att kontrastera EU – världens största biståndsgivare – med Fästning Europa.
Det svenska nätverket för Europaforskning ägnar sin årsbok för 2012 åt frågan om EU och migration. Mitt bidrag handlar om migration och utveckling.
Migrationens potential att bidra till fattigdomsminskning är till stor del knuten till migranterna själva: till deras rättigheter och livsvillkor. Tre åtgärder är avgörande:
1. EU måste öka möjligheterna för människor från utvecklingsländer att migrera lagligt till Europa. Papperslösa migranter kan inte ställa krav på vettiga löner och villkor. Det riskerar att undergräva löner och villkor på de europeiska arbetsmarknaderna och det kan leda till ökad främlingsfientlighet. Ökade möjligheter till laglig migration är det bästa sättet att hålla Europa öppet för människor från utvecklingsländer.
2. Kontrollen måste flyttas från EU:s gränser till Europas arbetsplatser. Bättre kontroll av arbetsplatser och arbetsgivare stärker migrantarbetarnas ställning. Ett viktigt steg skulle kunna vara att knyta EU:s jordbruksstöd till krav på att anställda inom jordbruket ska ha arbetstillstånd, rimligt betalt och vettiga villkor.
3. EU måste se kunskapsflykt, brain drain, som ett symptom på underutveckling, inte som en orsak. EU kan göra mycket för att motverka bristen på kvalificerad arbetskraft i utvecklingsländerna. Men det är fel att stänga dörren för högutbildade från utvecklingsländer som vill arbeta inom EU. Möjligheten att migrera motiverar fler att investera i utbildning. I inget annat land i världen arbetar så många sjuksköterskor utomlands som i Filippinerna. Ändå har Filippinerna fler sjuksköterskor per invånare än länder som Storbritannien och Österrike.
Finns det utrymme att föra en politik för mer invandring till EU i dagens kristider? Går det att vinna val på ökad invandring i länder med 10 eller till och med 20 procents arbetslöshet? Politiker som vågar föreslå ökad invandring kan luta sig mot åtminstone tre starka argument.
Det första är att arbetsmarknaden inte är ett nollsummespel. Invandrad arbetskraft tar inte automatiskt jobben från infödda arbetstagare. När arbetskraftsinvandring täcker behov av arbetskraft och kompetens bidrar invandringen till ökad tillväxt, och till skapandet av nya jobb. En viktig förutsättning är att migrantarbetare kan gå med i facket och jobba på samma villkor som andra människor i landet.
Det andra argumentet handlar om politikens signalverkan. Politiker som vågar stå upp för att invandring innehåller möjligheter till utveckling och tillväxt kan skapa ett utrymme för en öppen och mer human migrationspolitik. Politiker som flörtar med främlingsfientliga opinioner riskerar att bekräfta och förstärka människors rädsla för det främmande.
Det tredje argumentet hänger ihop med att EU står inför en demografisk kris. Allt fler äldre ska försörjas av allt färre i arbetsför ålder. Höjd faktisk pensionsålder och en politik som gör det möjligt för fler kvinnor att arbeta utanför hemmet är en del av lösningen. Men EU-länderna kommer också att behöva mer arbetskraft från länder utanför Europa. Murarna kring "Fästning Europa" måste monteras ner.
Lisa Pelling
Lisa Pelling är programchef på tankesmedjan Global utmaning. Hon är också doktorand i statsvetenskap vid Wiens universitet och har tidigare varit politiskt sakkunnig på UD.
Gå till toppen