Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Åtgärderna blir snabbt lönsamma

Stängsel, skyltar, kameror och andra hinder kring järnvägsspår är effektiva mot självmord och betalar sig snabbt.

 

Det visar en studie från Lunds tekniska högskola som nu blivit handbok på Trafikverket.

Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm och trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall.Bild: Foto: Henrik Montgomery/Scanpix
Det tar bara några år innan investeringarna för skyddsåtgärder har lönat sig ur samhällsekonomisk synvinkel.
Det är slutsatsen när författarna Caspar Kindt och Carl Spennare specialstuderar en järnvägssträcka kring Lund.
– Då räknar vi ändå bara med vad ett förlorat människoliv kostar samhället. Alla kringkostnader med förseningar, räddningspersonal, omhändertagande av lokförare och annat tillkommer, säger Caspar Kindt.
Enligt Trafikverkets rapport om självmord i transportsystemet är en genomsnittlig försening på grund av ett självmord sju och en halv timme.
Anledningen är att ett tågstopp fortplantar sig till andra tåg på sträckan. Dessutom inträffar de flesta självmord på sträckor i och kring tätorter där spårkapaciteten ofta är ansträngd.
Inga hinder kring järnvägsspår kan vara hundraprocentiga. Men en rad studier som LTH-rapporten hänvisar till visar att stängsel och andra fysiska barriärer på broar har förvånansvärt stor effekt, vilket även kan fungera i järnvägsmiljöer.
De internationella studierna visar också att många som har stoppats av barriärer inte söker sig vidare till platser med färre hinder.
Utöver fysiska hinder behövs tydliga skyltar. Tydlig information om att det är beträdnadsförbud på spåren i kombination med skyltar som har telefonnummer till samtalsstöd har märkbar effekt, visar andra studier.
När LTH-rapportens författare fingranskat den utvalda sträckan kring Lund hittar de trasiga eller inga staket på många platser, få, rostiga, skyltar om beträdnadsförbud och andra brister som är relativt billiga att åtgärda.
– Att så lite gjorts för att hindra självmord beror nog på att verket hittills haft bristande kunskap om vilka åtgärder som är effektiva, säger Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.
Hundratals miljoner kronor satsas varje år på att höja säkerheten på vägarna. Få miljoner har hittills gått till säkerheten kring järnvägsspåren, vilket Claes Tingvall erkänner är märkligt.
– Nu har det skett en förskjutning i förståelsen av vårt uppdrag, bland annat sedan Banverket och Vägverket slogs ihop till Trafikverket.
Säkerhetsarbetet kring spåren har börjat, och nu är det bara tid det handlar om, säger Claes Tingvall.
– Resurserna finns. Och målet är uttalat. Innan 2020 ska antalet självmord på spåren halveras.
Enligt Trafikverkets rapport om problemet bör meter för meter av de kritiska sträckorna inspekteras och säkras med staket och andra hinder.
Kameraövervakning ska installeras på och omkring perronger där spåren inte kan spärras av. Kamerorna ska täcka minst 500 meter kring perrongerna.
Åtgärderna har en ”mycket hög samhällsekonomisk lönsamhet”, enligt rapporten.
Förseningarna på grund av tågstopp vid självmord blir i snitt sju och en halv timme eftersom stoppet fortplantar sig till andra tåg. Bilden är tagen vid ett långvarigt tågstopp i Lund tidigare i år.

50 mil sorgkantad räls

 
Att placera sig framför tåg är den fjärde vanligaste självmordsmetoden i Sverige.
Av de nära 1 500 fallen av självmord per år utförs mellan 60 och närmare 100 i anslutning till tåg. Trenden är stigande.
86 procent av fallen sker inom eller intill tätorter.
Av de 950 självmord framför tåg som genomfördes i Sverige 1998–2010 inträffade hälften av fallen på 4 procent av Sveriges järnvägsnät, cirka 50 mil.
Järnvägsnätets Region syd hade flest fall under perioden, 230. Region Nord i Norrland hade bara 23 fall.
 
Gå till toppen