Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ekonomi

"Fiskodling på land är framtiden"

Nu kraftsamlar regeringen för att göra vattenbruksland av Sverige.

Fredrik Bodecker startar upp torskodling i de gamla kostallarna i Alnarp.Bild: Foto: Lisbeth Westerlund
Fiskodling i norrländska kraftverksmagasin eller på landbacken i städerna? En kombination kan vara vägen till ett hållbart vattenbruk i Sverige, anser experterna. Men för att nå målet krävs statliga krafttag.
– Sverige är ett u-land på fiskodling, säger Björn Frostell, docent i industriell ekologi på KTH.
Vattenbruk är en av världens snabbast växande livsmedelssektorer. Med 95 700 sjöar och en kuststräcka på över 200 mil har Sverige goda förutsättningar att haka på utvecklingen – men drömmen om vattenbrukslandet har länge varit en vision i motlut.
I slutet av 1980-talet upplevde den kommersiella fiskodlingen en boom. Men misstagen var många och det blev platt fall för merparten av de optimistiska företagen.
– Sedan dess har utvecklingen stått stilla. Vi har fastnat och inte kunnat ta oss framåt, säger Björn Frostell.
Först under senare år har produktionen av odlad fisk ökat. Uppsvinget beror till stor del på att finska och norska företag fått upp ögonen för möjligheten att odla i svenska vatten. Merparten av den odlade fisken når aldrig svenska köpare. Istället exporteras den österut, till Finland och Ryssland.
Den inhemska produktionen skulle lätt kunna mångdubblas, menar Björn Frostell.
– Vi är ett av de länder i världen som har bäst förutsättningar för framgångsrik fiskodling. Vi har gott om vatten, vi har kunskapen som behövs och vi har ett välutvecklat samhälle.
Fiskodling på land är framtiden, spår han. Helst vill han lägga produktionen inne i städerna.
– Traditionell fiskodling är rätt miljöstörande med risk för sabotage, fiskrymning och smittspridning. Landbaserade, recirkulerande odlingssystem har mycket liten miljöpåverkan och ger oss möjlighet att ha full kontroll över hela processen. Och det är positivt att flytta matproduktionen närmare konsumenten.
På kronprinsessan Victorias bröllop vankades det odlad röding från Jämtland. Idag en exklusiv delikatess, imorgon på var mans bord, hoppas Erik Olofsson, biolog och handläggare på Jordbruksverket. Även han anser att Sverige kan och bör satsa stort på vattenbruk.
– För tio år sedan hade jag sagt nej. Idag har vi lärt oss hur man odlar framför allt skaldjur, regnbåge och röding och jag ser stora möjligheter.
Störst hopp sätter han till de näringsfattiga norrländska kraftverksdammarna. Idag odlas runt 5 000 ton årligen i de urlakade regleringsmagasinen.
– Men vi är långt ifrån att utnyttja magasinens kapacitet. Vi skulle kunna odla 50 000 ton fisk utan att skada miljön. Tvärtom tillför fiskodlingarna näring som hjälper till att öka produktionen av vild fisk i sjöarna.
Fiskproduktion i Sverige ställer stora krav på ekologisk hållbarhet. Att konkurrera med grannen i väster är inte att tänka på.
– Östersjön är ett litet och ganska slutet hav. Vi har inte utrymme för att späda ut föroreningar som man kan göra på den norska Atlantkusten, säger Björn Frostell.
Med västeuropeiska löner och höga miljö- och kvalitetskrav får den svensk­odlade fisken också svårt att konkurrera ekonomiskt med importfisk från Asien.
– Den internationella konkurrensen är en utmaning. Men människor är i allt högre grad beredda att betala för närproducerade kvalitetslivsmedel. Till en början är det fredags- och lördagsfisken vi ska producera, säger Björn Frostell.
Gå till toppen