Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Upplagt för nagelbitare

Första omgången i franska presidentvalet blev en jämn kamp. En seger för François Hollande om två veckor kan påverka ekonomin i hela Europa. 

Hollande i röstbåset.Bild: Foto: Christophe Ena
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Gårdagens franska presidentval bjöd inte på några större överraskningar. Ingen kandidat lyckades erövra mer än 50 procent av rösterna, varpå en andra omgång väntar den 6 maj. Då blir det, som väntat, en uppgörelse mellan högerinriktade presidenten Nicolas Sarkozy och den socialistiske utmanaren François Hollande, som enligt prognoser på söndagskvällen fick cirka 26 respektive 28 procent av rösterna.
Resultatet ger en antydan om de politiska vårvindarnas riktning, men det är förstås ännu vanskligt att spekulera kring den slutliga valutgången. Klart är bara att näste franske president får en blytung uppgift i att hantera den skraltiga franska ekonomin.
Statsskulden ligger på 90 procent av BNP och arbetslösheten – 10 procent – är den högsta på tolv år. Samtidigt är de offentliga utgifterna svårhanterligt höga och konkurrenskraften urholkas trendmässigt. 
Ändå har de ekonomiska frågorna haft en undanskymd roll i valrörelsen och valfläsket är sedvanligt drypande fett.
Hollande lovar till exempel 150 000 nya offentliga jobb i landet med Europas största offentliga sektor. Han vill också sänka pensionsåldern från 62 till 60, storsatsa på skolan och göra läkemedel billigare. Ändå är det mest anmärkningsvärda kanske inte vad Hollande vill göra med den franska ekonomin, utan vad han riskerar att göra med Europas:
Som president lovar Hollande att riva upp den finanspakt som det efter svåra förhandlingsvåndor nåddes enighet om inom EU.
Pakten undanröjde det akuta kollapshotet mot euron, men skuldkrisens härjningar fortgår alltjämt. Internationella valutafonden uppmanade i lördags euroländerna att vidta ytterligare åtgärder för att få läget under kontroll. Även vid helgens G20-möte i Washington hörde eurokrisen till huvudämnena.
”De tuffare diskussionerna som sker i samband med mötena är fokuserade kring Europa och osäkerheten kring det spanska banksystemet”, förklarade finansminister Anders Borg (M) vid en presskonferens.
Låt vara att även Hollande vill ha bindande budgetregler inom eurozonen och att den faktiska skillnaden därför inte behöver bli så stor. Blotta tanken på att peta på det hår som euron hänger på kan få börskurser att falla och räntor att raka i höjden. 
Det är förstås skillnad på vallöften och förd politik, vilket Sarkozy har visat under mandatperioden. Kristiderna kom i vägen för förverkligandet av flera löften som han gav inför valet 2007 – ett viktigt skäl till att hans popularitetssiffror sjunkit, utöver hans arroganta personlighet.
Kommer näste franske president därmed att heta Hollande?
Den frågan kan – med tanke på finanspaktens betydelse – få långt fler än fransmän att bita på naglarna under första söndagen i maj.
Gå till toppen