Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Neurosedynskadade drar parallell till vaccinskador

För femtio år sedan föddes en rad svårt missbildade barn i Sverige. Till följd av en liten vit tablett.

I dag är neurosedynbarnen medelålders.

Nu kan de själva följa en ny medicinsk katastrof: influensavaccinet som gav narkolepsi.

Har då samhället lärt sig något sedan neurosedynskandalen på 1960-talet?
– Nej, säger Lars Lundström, neurosedyndrabbad från Sätila utanför Borås.
– Inte med utgångspunkt från barnen. Den som föds i dag med svåra skador är inte skyddad. Det är bedrövligt. De behöver mycket hjälp resten av livet, konstaterar Lundström.
Detsamma säger Björn Håkansson, ordförande i Föreningen för de neurosedynskadade.
– Det kräver så mycket av föräldrarna. Ingen knackar på hos dem och säger: ”Det här är era rättigheter. Gör så här.”
– Man får ta reda på saker själv.
Lars Lundström föddes 1962 utan armar, som en av de sista i Sverige med neurosedynskador. Faran med medicinen var då känd, tyskarna hade dragit i nödbromsen, men i Sverige ville myndigheterna gå mildare fram. Läkarna skulle vara extra försiktiga, föreslog man.
Det fungerade inte. Lundström och sex till är bevis på det.
– Hade medlet stoppats i november 1961 hade jag inte haft mina skador, konstaterar Lundström.
I dag finns hundra medlemmar i Föreningen för de neurosedynskadade. Föreningen har också fem danskar och två personer som fick sina skador via tyska tabletter innan neurosedynet officiellt kom till Sverige.
Av de drabbade dog 66 av sina skador. Många av dem som föddes adopterades bort.
– Myndigheterna rekommenderade det, säger Lundström.
Han är van vid att tackla problem i kollisionen mellan vardagsliv och funktionsnedsättning. Den armlöse Lundström har gjort en anmärkningsvärd karriär. Länge tävlade han i störtlopp och slalom och har både OS-guld och VM-guld.
– Jag har fjorton medaljer, konstaterar han.
Nu prövar han en segelbåt som heter Scud, precis som missilen, och hoppas kunna starta i VM.
Dessutom har han kört flygande kilometern på skidor på 151 kilometer i timmen och lyckats ta dykcertifikat.
Är inget jobbigt? Jo – att steka mat.
– Då måste jag ha huvudet alldeles ovanför stekpannan och det stänker upp i ögonen, säger Lundström.
Reaktionen från omvärlden när neurosedynskadorna upptäcktes var gans­ka blek. De neurosedynskadades förening lyckades till slut få advokaten Henning Sjöström att ta kampen mot medicinjätten Astra. Det var den första stora processen mot en läkemedelstillverkare i Sverige.
Till slut nådde man en förlikning. Då hade det gått tio år sedan barnen föddes.
Från staten kom besked först 2004, mer än fyrtio år efter skadorna. De skadade fick en halv miljon var.
Blir det samma tempo för de narkolepsidrabbade kan de vänta sig ersättning runt 2050.
Gå till toppen