När religionen i princip försvann från det svenska samhället blev även de själavårdande samtalen betydligt färre.

– Sjukvården och den kognitiva beteendeterapin har tagit över. Det är fel. Man behöver inte vara sjuk för att man mår dåligt. KBT-psykologer bekräftar att de har många patienter som inte hör hemma där. Men vart ska de hänvisa?

Tulsa Jansson är fotomodellen som blev tv-producent och senare utvecklare av datasystem. Efter mycket reflekterande över hur hon ville att livet skulle vara flyttade hon med familjen från Stockholm till Höganäs och tog en magisterexamen i filosofi. Hon ville ta filosofin från akademin till resten av samhället och certifierade sig som filosofisk praktiker i USA.

Tulsa Jansson är noga med att påpeka att det finns människor som behöver medicin och terapi. Men för henne är religionens själavårdare ett ideal eftersom de inte förklarar livskriser utifrån miljö eller arv.

– Att fundera över hur man ska ha det är en stor del av människors liv. Det är sunt, men kan vara besläktat med ångest. För mig är filosofi något vardagsnära och en förutsättning för att leva ett sunt liv. Det borde finnas kommunfilosofer på samma sätt som stadsantikvarier. Kommunfilosofen kan vara etisk rådgivare till politiker och hålla workshops i skolor och på bibliotek.

Den som vill få svar serverade och gå vidare för att känna sig frisk ska inte boka samtal hos en filosofisk praktiker. Man blir inte effektivare eller lyckligare, utan får hjälp att hitta sina värderingar, reda ut argument och därmed möjlighet att ta mer ansvar i sitt liv. Man måste dock vara beredd på att det kan leda till ett jobbigare liv. Detta skiljer de filosofiska samtalen tydligt från kurser i personlig utveckling och coachverksamheter.

Filosofi är till viss del redan integrerat i den svenska vardagen. Skolor som undervisar i livskunskap på ett sätt som ger elever djupare insikter i vad ett argument är tangerar det mål Tulsa Jansson har för kritiskt tänkande i skolor. Filosofer är stöd för sjukhuspersonal som står inför etiska utmaningar och filosofiska samtal är en viktig del av viss behandling, till exempel på ett center för ryggmärgsskadade i Stockholm.

Människorna som kommer till Tulsa Jansson för enskilda konsultationer kallas gäster och samtalen benämns gemensamma undersökningar. Att inte göra personen till en passiv patient utan förutsätta att den hjälpsökande är kapabel att fatta beslut själv är viktigt. Ett samtal kostar runt 600 kronor.

En vilja att hitta meningen är den vanligaste drivkraften för personer som bokar tid hos Tulsa Jansson. Andra anledningar är suget efter en klarläggande diskussion om yrkesval eller relationer och funderingar kring sorgearbete. Att prata om just sorg med en filosof är vanligt i Norge där fenomenet filosofiska praktiker med egna mottagningar är betydligt mer etablerat än i Sverige.

Även i Tyskland, Frankrike, England, USA och Australien har fenomenet funnits länge. Tulsa Jonsson ser flera förklaringar till att etableringen dröjer i Sverige.

– Här finns något slags rädsla, kanske för att sticka ut. Det är nästan som att filosofi är larvigt. I Sverige har den analytiska vetenskapsfilosofin dessutom dominerat över den kontinentala filosofin som är mer kopplad till socio­logi, individ och existentialism.

Det har riktats kritik mot de filosofiska praktikerna, bland annat från Lena Halldenius som är professor i mänskliga rättigheter och docent i praktisk filosofi i Lund. Hon har kal­lat en norsk utövare ”självlegitimerad charlatan” i en bokrecension. Hon framhåller att filosofiska praktiker legitimerar sig själva efter en kurs som de själva anordnar medan psykoterapeuter legitimeras av Socialstyrelsen efter behörighetsgivande utbildning.

– Kritiken är relevant. Vi måste hitta strukturer som gör oss trovärdiga. Vi har all anledning att se till att tröskeln för att bli legitimerad är hög. Samtidigt är filosofi så brett. Jag vill ju att den ska vara en del av hela samhället och att samtalsmetoden ska användas av exempelvis präster och lärare, säger Tulsa Jansson.

Föreningen Svenska sällskapet för filosofisk praxis har etiska regler och i Norge använder utövare kontrakt som både filosofen och den som söker hjälp ska skriva under inför samtalen. Än så länge får den hjälpsökande luta sig mot det.

– Jag har själv funderat mycket på stora frågor och hamnat i sjukvården när jag mått dåligt. Jag kände mig obekväm med det och upplevde att något saknades. Då bestämde jag mig för att försöka bidra till att förändra det.

Filosofisk praxis är en gren inom den moderna filosofin, men har rötter i Sokrates metoder som går ut på att ställa frågor så att samtalspartnern själv hittar svar. Sokrates dog 399 före Kristus.

Filosofiska praktiker är personer som professionellt vill använda filosofi för att vägleda andra.

Praktisk filosofi är en del av filosofiämnet vid universiteten. Viktiga områden är värdeteori och etik.