Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Mangs egna ord

I de första polisförhören pratar Peter Mangs mycket, för att sedan tystna ju längre utredningen kommer.

I det första förhöret med polisen börjar Peter Mangs skaka. Av nervositet eller av upphetsning, det kan han inte själv säga.
– Jag är överväldigad, säger han.
Förhöret inleds klockan 19.20 den 6 november 2010. Två poliser sitter med, en av dem bakom ett skynke. Mangs inleder med att korrigera förhörsledaren på en adressdetalj. Det är ett beteende han kommer att fortsätta med – han är noga med att människor citeras helt korrekt och att klockslag, adresser, detaljer, är precisa. Han nämner direkt att han har Aspergers syndrom och "tänker annorlunda än andra människor". Även det en markering han repeterar: en annan syn på världen.
– Har ni några råd hur man ska göra i den här situationen, frågar han.
Är du nervös, kontrar förhörsledaren.
– Jag hade inte sagt nervös. Den enda gång det har hänt tidigare det var när jag var i Florida var på en civiliserad strippklubb och då skakade min kropp lite grann.
Lika undanglidande är Mangs i samtliga förhör, ända fram till hösten 2011 när han inte längre samarbetar. I månader balanserar han på gränsen till erkännande av de många brott han misstänks för, men går aldrig över den.
En nyckel för att få Mangs att berätta är den så kallade stridsväst som hittades i hans lägenhet på Korsör­vägen: en svart nylonväst med mängder av fickor och platser att fästa tillbehör och vapen. Fullt utrustad kunde han bära sina två pistoler, en tårgaspistol, ammunition, och i svanken – en svarteloxerad bajonett. Han erkänner helt öppet att han burit västen under sina färder till fots, i bil och på cykel genom ett nattligt Malmö. "Hela Malmö", säger han. Han har besökt butiker, åkt allmänna färdmedel, till och med närmat sig poliser. Men det var inte mordexpeditioner, utan träning, menar han. Självkontroll.
– När man lever i det här samhället så får man inte naturligt utsätta sig för den typen av adrenalin. Det har varit för att jag är intresserad av att kunna känna när jag skakar och kunna fokusera på andningen och kunna hantera den situationen.
– Jag har helt enkelt haft vapnet på mig med full med krigsutrustning och gått omkring och känt av vissa situationer.
– Man kan till exempel gå in i närheten av ett invandrargäng och då är man farligt ute. Till exempel vid Sevedsplan och däromkring. Då kan man gå så pass nära att de blir provocerade. Sen kan man känna den känslan i varenda vrå.
I stridsvästen hittade polisen en id-bricka för Mangs syster som avled av en överdos narkotika 1990. När hon kommer på tal blir Mangs känslosam – han börjar gråta. Men han tycker inte det är jobbigt att västen och mordanklagelserna kopplas till systern och det hämndmotiv polisen utgått ifrån att han har efter hennes död. I stället är hon ett fint minne.
Mangs svarar genomgående undanglidande på polisens detaljfrågor som blir allt skarpare vartefter fler och fler belägg kommer in som kopplar ihop bevis från de många skjutningarna med hans vapen. Men det framgår att det var en lättnad för honom att bli gripen. Det gav honom ett sammanhang, en ram.
– Det har stört mig när jag levt ute i samhället att relationer är väldigt invecklade ... det är väldigt främmande för mig och det är väldigt obehagligt att vistas i den miljö som samhället erbjuder.
Det är när förhören handlar om mer svepande resonemang och diskussioner som han blir mer talför och antyder ett erkännande. Han talar om ett främlingskap som lett till "ett kriminellt beteende" hos honom.
– Det kan ni självfallet inte acceptera och så får era kvarnar mala och korthuset faller och bitarna får falla när de faller. Jag hoppas och tror att jag kommer att trivas bättre i en institutionaliserad miljö.
– Det är den vetenskapliga undersökningen av bevismaterial som får mitt korthus att rasa och så faller bitarna där de faller. Och det är jag tillfreds med.
Peter Mangs namnlista på möjliga mål har fått mycket uppmärksamhet. I själva verket rör det sig om flera listor, förteckningar och kartläggningar av enskilda människor.
– Han är mycket för kartläggningar, han är en samlare och en sökare, säger Mangs advokat Jesper Montan som en förklaring till listorna.
I förhören beskriver Mangs sig själv som en agent med uppdrag att undersöka, inte agera. Till exempel kartlade han pappan till den man som utpekats som ledare i M-falangen. Pappans adress på Söderkulla fanns med i Mangs anteckningar tillsammans med spaningsnoteringar. Mangs säger att han studerat adressen på plats.
– Jag ville vistas i närheten av dem. Observera. Spionverksamhet, säger Mangs.
– Jag gör inget. Och så går jag igen.
Han har också varit hemma hos ledaren för K-falangen på Rosengård. Beväpnad och med stridsvästen på.
– Det är liksom en hobby, kan man säga. Men samtidigt är det bara samhällsinformation. Har kollat upp kändisar.
En enda man från namnlistorna finns med i åtalet mot Mangs – en 54-årig tidigare yrkeskriminell. Mannen dömdes för flera år sedan för ofredande mot Mangs gode väns dotter efter att han försökt straffa henne för att hon kastade ägg på hans bil. De följande åren var Peter Mangs flera gånger – "minst fem" – på hembesök hos 54-åringen iförd sin stridsväst med vapen och allt. Men 54-åringen var aldrig hemma. Även där: Mangs skulle inte döda, bara undersöka, kartlägga, säger han.
I sitt kartläggningsarbete har han haft mycket stor hjälp av den nu inaktiva sajten Politiskt Inkorrekt. Sajtens innehåll omfattade namnlistor med personnummer och adresser, men även bilder. På namnlistorna fanns allt från politiska aktivister, riksdagspolitiker, misstänkta kriminella, brottsoffer, journalister och samhällsdebattörer.
– Jag bara kopierade informationen och satte dem i ett dokument, bekräftar Mangs, något som bekräftas av fynden i hans dator.
Flera gånger tröttnar förhörsledarna:
Men Peter kan du inte vara snäll nu?
– Jag är inte snäll.
Försök!
– Jag, jag, jag, jag har min agenda och jag ... ni får stå ut med att det är frustrerande men, men även jag blir frustrerad.
Eller:
Du har svarat mycket tvetydigt – är det inte viktigt att reda ut vad som har hänt? Här är en rak fråga: Har du gjort det eller inte?
– Ja, jag är rak när jag säger att jag inte vill tillstå det.
Mangs återkommer flera gånger till åsikten att hans skattepengar finansierar kriminella. Och här växer en möjlig motivbild fram.
– Jag vill inte betala de här pengarna till att det ska springas och daltas med brottslingar om jag säger så.
Men något invandrarhat bär han inte på, anser han.
– Jag tycker inte att jag är en rasist. Invandrare är en bred term ... den termen jag använder är människor som inte kan bygga och upprätthålla ett fungerande samhälle.
Mangs vill inte lägga skattepengar på att ta in "de sämsta samhällsbyggarna".
Och vilka är de sämsta samhällsbyggarna?
– Ja, det är de som har anledning att fly från sina samhällen.
Alltså invandrare?
– Det kan ja, ja samtidigt är det en bred term då man kan invandra från Tyskland av olika anledningar. Man kan vara invandrare av olika anledningar eller hur? Så till exempel ... så knarket dödade ju min syster, jag betalar skatt för att jag vill att polis ska bekämpa knarket  ... och jag tycker inte att jag är nöjd med den effektivitet som ni har visat.
Men du är ju misstänkt för att ha skjutit dom här personerna och de är ju då invandrare kan man ju säga förutom den här kvinnan då?
– Jag tycker inte att jag har visat några drag på hat som du för första gången här introducerade i det här samtalet. Det var du som beskrev mig på det viset. Jag anser inte det vara så, men jag vill inte betala för detta här.
Flera utfrågningar handlar om hans politiska åsikter:
– Jag var med i Vänsterpartiet på 2000-talet för att få en kontrasterande information ... så har jag prenumererat på Nationell Idag, det är en nationaldemokraternas tidning som jag tycker ger kontrast till, till de vanliga dagstidningarna ... men jag är inte högerextrem som så ... jag har spelat afrikansk musik i tre år ...men om jag är med i någon högerextrem organisation, det har jag aldrig varit.
I flera fall är beviskopplingen mellan återfunna kulor och Mangs vapen svag, konstaterar Statens kriminaltekniska laboratorium. Inga hela kulor har hittats, däremot kulrester – splitter.
Det är något Mangs själv tar upp, när han talar om de provskjutningar han gjort på olika platser, både på och utanför regelrätta skjutbanor.
– Vissa typer av ammunition går sönder när man avfyrar. Bland annat rena blykulor utan mantel och i viss utsträckning hålspetsammunition, säger han.
Båda sorternas ammunition har använts i den serie brott Mangs misstänks för. Men det är kopplingen till vapenpipor som är det avgörande.
– Jag tror dom [polisens tekniker] kommer att försöka koppla [piporna] till mig. Piporna var på min egendom, i min lägenhet och jag tror de kommer att se om det matchar någon av de skjutningar som ni har nämnt.
Men det räcker inte, tycker han. För pipor kan bytas.
– Jag förstår att det är mitt vapen, säger han när polisen berättar att pistolen knyts till mordet i Ögårdsparken 2009.
Han antyder att någon annan kan ha använt pistolen.
– Men jag vill inte avslöja vidare var det vapnet har varit. Jag förnekar.
Han har lånat ut både pipor och sina speciella hylsfångare – ett slags nät som samlar upp utkastade patronhylsor. Han är stolt över sina uppsamlare. En av dem byggde han av kontorsmateriel med en banklogga på.
– Det var en idé jag kom på själv faktiskt. Det har funkat mycket bra händelsevis.
Mekanismer, kartläggning, sin egen historia, familj och världsuppfattning är han beredd att tala mycket om. Och i långa förhörsutskrifter lägger han ut texten om hur han vill ha ordning och reda, disciplin i samhället. Men när det kommer till detaljer, som vem han lånat ut vapen eller pipor till, är det stopp.
– Jag tänker inte namnge någon annan, så får brickorna falla där de faller. Det är viktigare för mig än att namnge någon annan.
I de senare förhören, när han fått reda på att en av hans vänner sagt till polisen att Mangs erkänt mord för honom, pekar han dock ut vännen som en möjlig skytt.
– Han var ensam med mina vapen vid minst två tillfällen.
En annan nära vän blir Mangs upprörd på. Vännen hämtades av polis och förhördes efter utpekanden från andra vittnen. Vännen säger att Mangs berättade om sina mord redan när de lärde känna varandra 2005. Han gick dock inte till polisen, eftersom Mangs ska ha hotat honom till tystnad. I förhören ger vännen detaljer om vissa dåd som är mycket besvärande för Mangs – saker som bara skytten borde veta.
– Vi hade en överenskommelse, svarar Mangs när han får höra om vittnesmålet. Den har han brutit, så synd. Synd.
Men:
– Det får stå för honom, jag vill lämna honom utanför återigen. Då får ni ju komma fram till att ni har ett vattentätt fall mot mig och så får jag diskutera det så får ni döma mig.
Och han reagerar starkt på att vännen berättat att Mangs skulle ha begått brotten för att bli känd, berömd.
– Inte berömd eller känd. Det är ju ... inte berömd ... ökänd kallas sånt. Men ... nej. Det ... det är ... det stämmer inte.
Vad är det som inte stämmer?
– Något av det. Speciellt inte att jag skulle bli berömd.
I mars 2011 avslöjar polisen för Mangs att de har hittat en kassett hemma hos honom. På kassetten finns en inspelning av ett samtal han gjorde till polisen efter morden på Gånglåtsvägen 2003, där han lämnar vilseledande uppgifter om den egentlige mördaren. I samtalet förblir han anonym, men utger sig för att ha träffat kriminella som talat om morden, framför allt det ena, att det ska ha begåtts för pengar.
Och nu tystnar Peter Mangs alltmer. Kassetten kommenterar han inte alls. Förhörsledarna backar och försöker med enkla frågor om var hans mamma bott vissa år. Han svarar, men så fort det närmar sig något viktigt för utredningen sluter han sig.
I samma förhör konfronteras han med det han ska ha berättat för en psykolog på häktet om mordet i Ögårdsparken:
"Jag kunde lukta mig till att han var kriminell. Först lös jag in i bilen, jag gick därifrån, sedan gick jag tillbaka igen, lös på dem, sedan retirerade jag."
Polisen säger: "Då försökte dom att starta bilen och åka och här visar du ungefär som en gerillakrigare, du demonstrerar hela rörelsemönstret och visar hur du sköt och tömde hela magasinet. Stämmer det?"
Mangs är tyst.
I maj 2011 tar det stopp helt och hållet. Antingen svarar han inte alls, eller så säger han "ingen kommentar".
Den 4 oktober 2011 klockan 10.02 sätter Peter Mangs punkt. Han inleder förhöret med att "hålla för öronen, blunda och sjunga. Peter upphörde inte med att sjunga under hela förhöret och satt på samma sätt, öppnade dock ögonen ibland".
Gå till toppen