Sverige

Kamerorna inte avskräckande

Mängden övervakningskameror i Skåne har fördubblats på fem år. Ändå har brottsligheten inte minskat.

Bild: Arkiv: Nelly Herzberg
– Övervakningskameror gör bara nytta på p-platser, säger kriminologen Heidi Mork Lommel.
Enligt Mork Lommel och andra forskare finns det tvärtom tecken på att kameror på gator och torg kan göra skada.
– Människor börjar ta ett mindre socialt ansvar, säger hon. De menar att någon annan alltid ser vad som händer och låter därför bli att själva gripa in.
I Skåne finns idag 1 675 tillstånd till allmän kameraövervakning. Till det kommer kameror i 1 790 banker, butiker och liknande inrättningar, som inte behöver tillstånd.
Så sent som i förra veckan fick till exempel polisen i Helsingborg klartecken att sätta upp sju kameror på krogtäta, centralt belägna gator.
Det är länsstyrelsen som beviljar tillstånden. Under ett seminarium på måndagen som arrangerades av myndigheten ställdes frågan om kamerorna gör någon nytta när det gäller att förhindra och lösa brott.
Heidi Mork Lommel är forskare vid Polishögskolan i Oslo och hennes svar är att kamerorna inte har någon avskräckande effekt.
– Brotten inne i städerna begås av unga, trötta och fulla män som handlar i affekt, säger hon. De tänker sig inte för.
Ger kamerorna inte polisen bättre möjligheter att i efterhand klara upp brott?
– Uppklaringsprocenten har inte ökat ens i London, den kameratätaste staden i det kameratätaste landet, säger Heidi Mork Lommel.
Exemplet Landskrona bekräftar den bilden. 2007 installerades sexton övervakningskameror på de fem gator där merparten av våldsbrotten i kommunen begicks.
När Brottsförebyggande rådet, Brå, utvärderade projektet efter ett år, hade de anmälda våldsbrotten till och med ökat på de övervakade gatorna. Misshandelsfallen var 80 procent fler än året innan. Brå ger i rapporten ingen förklaring till ökningen.
Trots ett värre våld förde kamerorna i Landskrona ändå det goda med sig att hälften av de personer som deltog i en intervjustudie kände sig tryggare än innan. 40 procent tyckte att de inte gjorde någon skillnad.
– Andra studier har visat att de som redan är trygga blir tryggare med kamera­övervakning medan de som är otrygga inte blir tryggare, säger kriminologen Heidi Mork Lommel.
Malmös politiska ledning stred förgäves i rättsinstanser under sju års tid för rätten att sätta upp kameror utmed gångstråket Centralstationen–Möllevångstorget. Länsstyrelsen och domstolarna ansåg att nyttan inte rättfärdigade intrånget i integriteten.
Varför är kommuner så angelägna att övervaka när det inte finns belägg för att kamerorna har någon egentlig funktion?
– Mycket i politiken baserar sig på föreställningar, säger Heidi Mork Lommel. Kameror är tydliga symboler för att politiker gör något och de har stöd bland väljarna, som också tror att kameror fungerar.
Gå till toppen