Sverige

Dyster bild av läget i skolan

Dåliga kunskapsresultat, fler elever som inte kommer in på gymnasiet och kränkningar som inte tas på allvar är exempel på brister i den svenska skolan som Skolinspektionen lyfter fram sig i sin årsrapport som presenteras i dag.

Bild: Foto: Hussein El-Alawi
– Det är en alldeles för farlig utveckling för att käbbla bort. Det här visar att alla barn inte får en ärlig chans i svensk skola, säger Gustav Fridolin (MP).
Låga förväntningar på eleverna från såväl kommunpolitiker som lärare pekas ut som ett utbrett problem. Var tionde elev är enligt rapporten rädd att gå till skolan ibland och Skolinspektionen ser att skolpersonal förminskar problem med kränkningar och lägger skuld på eleverna.
Andelen elever som inte kommer in på gymnasiet ökar för varje år. En vanlig brist är enligt myndigheten att de åtgärdsprogram som tas fram fokuserar på vad hemmet och eleven ska göra, medan skolans ansvar för att hjälpa eleven missas.
Förra året gick 1075 elever ut nionde klass utan godkänt betyg i ett enda ämne. Ett par hundra elever lämnade skolan i sjuan eller åttan.
Förra året landade andelen elever som gick ut nionde klass utan gymnasiebehörighet på 12,3 procent, enligt rapporten "En skola med tilltro lyfter alla elever".
Skolinspektionen konstaterar att det finns stora skillnader i resultaten mellan olika elevgrupper och att resultaten speglar segregationen i samhället. Barn med föräldrar som inte har gått på gymnasiet och barn som kommit till Sverige efter skolstarten löper till exempel ökad risk att hamna efter. I storstädernas utsatta områden ser det också dystert ut med skolor där inte ens tre av tio blir behöriga till gymnasiet. En annan utsatt grupp är elever med fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Skolinspektionen betonar utifrån detta att skolhuvudmännen måste vara tydliga med att alla elever räknas. "Det finns mycket att göra", skriver myndigheten i sin rapport.
Skolinspektionen är alltså mycket tuff i sina slutsatser. Men, påminner generaldirektör Ann-Marie Begler, kritiken gäller långt ifrån alla skolor:
– Skolan är tudelad. Vi har många elever som tycker att det är roligt att gå i skolan och lär sig väldigt mycket. Men vi har också en inte liten grupp elever som inte får den kunskap de har rätt till, och de går vidare till eventuell arbetslöshet och marginalisering. Och det är det stora problemet.
Och, understryker hon, det är inte så att de utbredda kunskapsbristerna kan hänvisas till gruppen nyanlända elever – de som inte hunnit lära sig svenska.
– De som bott bara två, tre år i Sverige utgör bara någon enstaka procent. Och en hel del av dem kommer från akademiska miljöer och från familjer med ekonomiska resurser.
Skulle du säga att skolan förstärker segregationen i samhället?
– Skolan har den bästa läkande kraften mot segregation, men den utmaningen tar inte skolan. Skillnaderna i skolresultat är ju en tydlig avspegling av hur klasstrukturen ser ut i Sverige. På det sättet kan man säga att skolan bidrar till att behålla olikheterna. Skolans uppdrag är att överbygga olikheter som elever har i bagaget, och det klarar den inte, säger Ann-Marie Begler.
Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin anser att inspektionens rapport beskriver en alldeles för farlig utveckling för att käbbla bort.
– Det här visar att alla barn inte får en ärlig chans i svensk skola, säger han.
Att elever inte alltid får tillräckligt med tid tillsammans med sina lärare tycker Fridolin är särskilt anmärkningsvärt. När det kommer till vad han själv konkret skulle vilja göra för att ändra på situationen pekar Fridolin på högre lärarlöner och mindre pappersarbete som de viktigaste åtgärderna.
– Dels skulle jag se till att vi hade resurser i svensk skola så att det kunde finnas tillräckligt med lärare och så att det finns möjlighet att höja lärarlönerna och erbjuda fortbildning. Dels skulle jag se till att rensa bort pappersarbetet från lärarna så att det finns tid att möta varje elev, säger han.
Gå till toppen