Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: Stora köpcentra hotar tillväxten i omkretskommunerna

Anders Almér anser att stora köpcentra hotar tillväxten i omkretskommunerna.

Emporia köpcenter i Hyllie beräknas bli klart i oktober år.Bild: Jenny Leyman
Emporia, Mobilia och Triangelns utbyggnadsprojekt behöver tillsammans omsätta ytterligare 3 miljarder kronor när de är färdiga.
Projekten startades i en tid före finanskris och eurokris, i en tid när de svenska hushållens skuldsättning ökade från 107 procent till 163 procent av den disponibla inkomsten.
Dessa köpcentra, på engelska kallade enclosed malls, tillhör en förgången period. De byggs inte längre i föregångslandet USA. Men Sverige fortsätter. Här finns mer köpcentrumyta per invånare än i något annat land i Europa.
Varifrån ska omsättningen till de nya satsningarna komma? I de utredningar som HUI, Handelns utredningsinsitut, har gjort på Malmö stads uppdrag för köpcentret Mobilia tror institutet att den ökade omsättning som behövs till 40 procent ska komma från omkretskommunerna. Av dessa 40 procent beräknas i sin tur 60 procent komma från de kommuner som ligger i sydost från Malmö sett, Trelleborg, Vellinge, Svedala och Skurup. De är dessutom de kommuner som ligger närmast till för Emporia.
Om beräkningarna för Mobilia gäller är det högst rimligt att anta att de också gäller för Emporia och Triangeln.
HUI har uppskattat att tillväxten i köpkraft för sydostkommunerna blir cirka 1100 miljoner kronor fram till 2015. Av detta beräknas alltså två tredjedelar, cirka 700 miljoner kronor, tillfalla de nämnda tre köpcentren.
Stadsbyggnadskontoret i Lund skrev i underlaget för detaljplanen, samrådsredogörelsen, för Hyllie år 2005:
Stadsbyggnadskontoret befarar att Skånes flerkärniga stadsstruktur kan vara hotad och att målet om regional balans motverkas av den pågående utvecklingen inom detaljhandeln.
Befolkningsökningen anges ofta som ett motiv för byggande av köpcentra. Andelen äldre ökar också och vi har redan den högsta andelen ensamhushåll i Europa. Svaret på detta kan ju inte vara att bygga fler köpcentra som konkurrerar ut servicen i omgivningen.
De tre stora projekten är på väg upp ur marken. Det är meningslöst att önska dem ogjorda. Svaret bör istället bli att stärka den lokala miljön, vidareutveckla de platser och torg som idag är naturliga mötesplatser för invånarna. Ett köpcentrum brukar regelmässigt fräschas upp vart sjunde år. Då skapas nya kulisser runt alla ”food-courts” och kulissmiljöer köpcenterna vill att vi ska välja när förortstorgen har tömts.
Att skapa platser i staden är inte handelns uppgift. Platsskapande görs av kommunerna genom planering och i förhandling med investerare och där även handel inryms. Många av omkretskommunerna expanderade under en tid då förortscentrat var en låg enplansbyggnad med baksidor åt alla håll och ett torg i mitten där ingen uppehöll sig. En plats eller ett torg skall utformas med omsorg och ha en rumslighet som gör det trevligt att vistas där.
Anders Almér
Måndag 4 juni 2012
Anders Almér har arbetat som konsult åt kommuner och fastighetsbolag med planering av service i olika stadsbyggnadsprojekt.
Gå till toppen