Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Opinion

Obehagligt hot

Igår föll domarna mot de fyra män från Sverige som åtalats för att ha planerat en terrorattack i Köpenhamn mot tidningen Jyllands-Posten.
Målet för terrorplanerna.Arkivfoto: Niels Hougaard 2009
En enig tingsrätt i danska Glostrup dömde dem för förberedelse till terrorbrott. Samtliga fick tolv års fängelse.
Männens plan var enligt åtalet att tränga in i tidningshuset vid Rådhuspladsen i centrala Köpenhamn och döda så många som möjligt.
Motivet: hämnd för Jyllands-Postens publicering av Muhammedkarikatyrerna.
På en av inspelningarna från polisens avlyssning säger en av de nu dömda:
”Allah, ge oss din välsignelse att slakta de otrogna.”
Rättegången har inte fått den uppmärksamhet den förtjänar, som svenske terrorismforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan påpekade igår. Det kunde ha blivit ett spektakulärt massmord, helt i nivå med Anders Behring Breiviks våldsorgie i Oslo och på Utøya.
Att den danska rättegången kunnat genomföras under sådan relativ tystnad beror dels på konkurrensen från rättegången i Oslo mot Breivik, dels på att de dömda lyckligtvis aldrig kunde sätta sina planer i verket.
Men skillnaden beror nog också på vilka de misstänkta var.
Breivik motsvarar för många debattörer idealbilden av terroristen. En del uttryckte öppet sin lättnad när den skyldige snabbt visade sig vara ”blond, blåögd och kristen” och därmed kunde sägas vara en del av majoritetssamhället. Dessutom visade han sig ideologiskt vara något av en fascistisk urtyp.
De dömda i Danmark har rötter i bland annat Nordafrika och Mellanöstern, de är muslimer och dådet som planerades var religiöst motiverat. Fallet är med andra ord ett politiskt minfält. Vem vill anklagas för att skuldebelägga en redan utsatt och misstänkliggjord minoritet?
Att förlägga hotet till höger är på så sätt mycket tryggare.
Men den lyxen kan inte polisen unna sig.
Enligt Europols senaste rapport om terroristaktiviteter inom Europa, Te-Sat 2012, är separatism, islamistisk extremism – eller ”religiöst inspirerad terrorism” som Europol numera kallar det – och vänsterextremism fortfarande betydligt större problem än högerextremism.
Det gäller Breivik till trots även i Norge.
”Hotet från andra våldsamma miljöer är varken lika omfattande eller lika intensivt som det som kommer från extrema islamister”, sade Janne Kristiansen, chef för Politiets sikkerhetstjeneste, PET, när PET i januari i år offentliggjorde sin årliga bedömning av hotbilden mot det norska samhället.
Igår meddelade Försvarsmakten att risken för terrorhot är förhöjd med hänvisning till ”ökad aktivitet inom vissa våldsbejakande miljöer där aktiviteten bedöms vara riktad mot Sverige och svenska intressen”.
Den kryptiska formuleringen kan förstås syfta på högerextrema grupper.
Men statistiken talar för att hotet kommer från annat håll.
Gå till toppen