Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: Tydligare roll för företagen

Syftet med en särskild politik för innovationer, nya idéer, är att skapa ekonomisk tillväxt – nya kunskapsbaserade företag som ger jobb och kan säkra välfärden. Men två skygglappar utgör stora hinder: att marknaden ofta tas för given och fokus på fysiska produkter.

Det skriver Allan Malm, professor i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet.

Med blixtlåset förändrades modet. Arkivfoto: Fredrik Sandberg / SCANPIX 2008
För något år sedan insåg ansvariga politiker att trots att Sverige satsar nästan mest i världen på forskning per invånare är resultatet i form av nya företag inte särskilt bra och att det behövs en ny innovationspolitik. Regeringen skall presentera en sådan i höst.
Under det senaste året har en lång rad myndigheter och organisationer – Vinnova, IVA med flera lagt fram förslag om hur innovationssystemet, förmågan att skapa innovationer, bör stärkas.
Med innovationer menas i det här sammanhanget en idé om en produkt eller en ny tjänst som vinner framgång på marknaden.
Bland förslagen till en ny innovationspolitik finns allt från priser för innovatörer och skatteavdrag för riskkapital till stimulanser för små och medelstora företag. Det är väl genomtänkta åtgärder som sannolikt stärker drivkrafterna hos både innovatörer och finansiärer, men man måste vara en stor optimist för att tro att det är tillräckligt för att generera fler nya företag.
Det saknas en analys av hur förutsättningarna för innovation har förändrats. Dagens innovationspolitik har skygglappar som förhindrar en realistisk syn på vad som krävs för framgångsrik innovation.
Med viss förenkling kan man säga att det svenska innovationssystemet är byggt för att ta hand om nya snilleprodukter med en given marknad. Det finns många sådana i den svenska innovationshistorien – från tändstickor, blixtlås och SKF:s sfäriska kullager till Astras Losec.
När Ivan Östholm och hans medarbetare inom Astra efter 20 års utvecklingsarbete kunde lansera Losec 1992 var succén given. Företaget hade fått fram en överlägsen medicin för att behandla en folksjukdom som magsår. Det var ingen tvekan om att det fanns en stor marknad och Losec blev under flera år världens mest sålda farmaceutiska produkt. Problemet är att den typen av innovationer som har en given marknad idag är nästan lika sällsynt som havande nunnor.
Inriktningen på snilleprodukter med given marknad är innovationspolitikens första skygglapp. Den medför att det är lätt att missa huvudfåran i flödet av innovationer, nya idéer kring hur man kan skapa värde för användarna.
Framgångsrik innovation måste i ökad utsträckning baseras på att förnya användarens upplevelse snarare än på teknologi. Apples Iphone är ett bra exempel. Iphonen innehåller ingen ny teknologi men gav användaren en så unik upplevelse att när de lanserades för fem år sedan flyttades ledningen för mobilbranschen nästan över en natt från Skandinavien till Kalifornien.
Att förnya användarupplevelsen kräver djup kunskap om användarna. Sådan marknadskunskap är avgörande för innovationssystemet och finns sällan inom universiteten. Den gamla logiken behöver vändas. Istället för att starta med ny teknologi, bör en idé om en ny användarupplevelse vara utgångspunkt. Sedan kan man arbeta sig bakåt mot teknologin.
Forskning och teknologisk kompetens är naturligtvis fortfarande en förutsättning för innovation, men det är viktigare att förstå potentialen i ny teknik än att vara den som utvecklar den.
Den andra skygglappen är en övertro på fysiska produkter. Möjligheterna att förnya med produkter är mer begränsade än förut.
Produkter blir allt snabbare standardvaror med stark prispress. Prisutvecklingen de senaste åren på allt från platt–TV till vindturbiner illustrerar hur fort processen går. Bakgrunden är att bästa praxis inom tillverkning snabbt sprids över världen och att alla har tillgång till samma system för kvalitetsstyrning. Därmed blir det svårt för dem som har högre produktionskostnader, som Sony eller Vesta när det gäller platt–TV respektive vindturbiner, att upprätthålla lönsamheten.
Det som skapar konkurrenskraft är inte längre produkterna, utan i ökad utsträckning de tjänster som säljs tillsammans med dem och som ökar värdet för användarna.
Det som skapar värde i en Iphone är möjligheterna för användaren att skräddarsy telefonen med appar, musik och video. Och det gäller inte enbart mobiltelefoner. Samma logik har framgångsrika sydsvenska innovationer som Besams automatiska dörrar och Roxtecs kabelgenomföringar.
Långsiktig konkurrenskraft skapas till exempel genom en global serviceorganisation som gör det möjligt att sälja garanterade funktioner, utbildning av kunden och andra tjänster som ökar värdet för användarna.
Sverige har mycket sofistikerade användare både av industriprodukter och på konsumentsidan, men deras kunskap och idékraft utnyttjas inte i innovationssystemet. En ny innovationspolitik måste finna vägar att gifta samman marknadskunskap med forskning och teknologisk kompetens.
På många områden finns marknadskunskapen i näringslivet och därför måste företagen få en tydligare roll i samarbeten med forskningen vid universiteten. Annan marknadskunskap finns i portaler på internet där professionella grupper diskuterar nya produkter och tjänster. Här finns forum för allt från ryggradskirurgi till sportskor.
Ett intressant svenskt initiativ är Assa Abloys Futurelab, en portal där intresserade är välkomna att diskutera nya säkerhetslösningar. Att öppna innovationsprocesserna och mobilisera idékraften hos användare via portaler kan vara en viktig del av en ny innovationspolitik.
Varje gång en ny produkt diskuteras bör frågan ställas: Vilka tjänster kan den kombineras med för att öka värdet och skapa långsiktig konkurrenskraft?
Allan Malm
Tisdag 5 juni 2012
Gå till toppen