Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Chocksänkta löner gör direktörer mållösa

Nu är det slut med glansdagarna för chefer i statliga bolag. Frankrikes nyvalde president François Hollande inför maxlöner. Ingen ska längre bli rik som ett troll på skattebetalarnas bekostnad.
Henri Proglio, vd för energijätten Eléctricité de France, EDF, kan räkna med en lönesänkning på 69 procent.Foto: Philippe Wojazer/APBild: Philippe Wojazer/AP
– Redan nu i år ska deras löner sänkas. Vi tänker inte vänta tills de nuvarande kontrakten omförhandlas någon gång 2014 eller 2015, sa finansminister Pierre Moscovici i förra veckan till radiostationen France Inter.
Under förevändningen ”Vi är väl mänskliga”, hade arbetsminister Michel Sapin tidigare låtit förstå att redan underskrivna jobbkontrakt inte skulle rivas upp.
Därför förvånade utspelet många. Presidenten menar allvar med att chocksänka lönerna för Frankrikes mest välbetalda direktörer i bolag där staten har mer än 50 procent av ägande.
Henri Proglio, verkställande direktör för energijätten Eléctricité de France, EDF, kan till exempel räkna med en sänkning på 69 procent, från nuvarande 1,2 miljoner kronor i månaden. Den nya måttstocken för Frankrikes president går ut på att ingen direktör i ett statligt bolag ska tjäna mer än tjugo gånger lönen för den sämst betalde i bolaget, bonusar inkluderat. Idag tjänar Henri Proglio 65 gånger mer än den sämst betalde anställde.
Presidenten, liksom landets ministrar, föregår med gott exempel när de sänker sina egna löner med 30 procent.
Henri Proglio tjänar tio gånger mer än Frankrikes president.
Den nyvalde François Hollande tog tåg och bil mellan Paris och Bryssel. Hans föregångare använde två regeringsplan för samma resa. Och närhelst han kunde en nyinredd Airbus, kallad Air Sarko One i folkmun.
Efter parlamentsvalet i juni väntas presidenten be fransmännen om stora uppoffringar.
– I det läget är 1–20-regeln för de statliga direktörerna inte bara en ekonomisk åtgärd, utan även en fråga om moral. I alla företagsstyrelser där staten har representanter kommer de att ta upp frågan om direktörernas ersättningar, sa Pierre Moscovici.
Direktörer i den privata sektorn får snart känna av en marginalskatt på 75 procent på all lön över en miljon euro om året.
Situationen har gjort direktörerna alldeles mållösa. De vanliga argumenten om internationell standard och att detta är vad det kostar att rekrytera gräddan av gräddan, hörs inte längre.
Inte ens en man som Henri Proglio vågar klaga högt. Han säger att han självmant (nåja …) kommer att sänka sin lön i enlighet med 1–20-regeln.
Till saken hör att han stod den förre presidenten nära och hoppas på att få ha kvar sitt jobb om han blir lydigast i klassen.
Förespråkarna för den nya måttstocken menar att om inte alla direktörer klamrar sig fast vid sina jobb – som kraftbolaget EDF:s direktör – så kan det innebära en förnyelse, feminisering och föryngring av företagsledningarna. Att de som bankar under glastaket nu får en chans att pröva sina vingar.
Det är kanske lite väl optimistiskt. Men i ett land som var först med att giljotinera en kung, röner presidentens utspel uppskattning till och med inom arbetsgivareorganisationen, Medef.
Gå till toppen