Den svenska välfärdsstaten hade lyckats. Alla hade det bra och snacket om klass var förlegat. Så lät det från många håll under 80- och 90-talet. Men inte längre.
– Nu är klassbegreppet tillbaka. Det har blivit ett sätt att förstå de klyftor som har växt fram i samhället, säger Tomas Berglund, redaktör och medförfattare till forskningsantologin ”En fråga om klass”.
– Nu är klassbegreppet tillbaka. Det har blivit ett sätt att förstå de klyftor som har växt fram i samhället, säger Tomas Berglund, redaktör och medförfattare till forskningsantologin ”En fråga om klass”.
Klassidentiteten är i högsta grad levande, menar han. Det visar bland annat den enkät som gjordes i samband med boken. Endast drygt var tjugonde tillfrågad kunde inte svara på vilken klass de tillhör. En fjärdedel ansåg sig vara arbetarklass, hälften medelklass, knappt var femte övre medelklass och en av hundra överklass.
– Sedan kompliceras det hela av det faktum att hur man själv definierar sig inte alltid överensstämmer med den position man har rent objektivt, säger Tomas Berglund.
– Sedan kompliceras det hela av det faktum att hur man själv definierar sig inte alltid överensstämmer med den position man har rent objektivt, säger Tomas Berglund.
Det som också gör ett klasschema problematiskt i dag är att alla inte platsar. Som den långvarigt arbetslöse eller den som aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Detta eftersom klassbegreppet traditionellt bygger på vilken strukturell position i samhället ens yrke har. Klass är heller inte detsamma som vare sig inkomst eller utbildning, även om den som har läst på högskolan och tjänar bra också i de allra flesta fall har ett jobb som tillhör de högre klasserna.
Begreppet underklass har aldrig varit särskilt använt i Sverige, kanske just för prefixet under, men skulle kunna omfatta dem som i dag befinner sig i den nypolitiska definitionen utanförskap, menar Tomas Berglund.
– Klass är ett politiskt potent begrepp som kan mobilisera folk. Hur politiker, och för den delen journalister, väljer att definiera, omdefiniera och använda begreppen spelar stor roll för hur vi uppfattar samhället, säger han.
– Klass är ett politiskt potent begrepp som kan mobilisera folk. Hur politiker, och för den delen journalister, väljer att definiera, omdefiniera och använda begreppen spelar stor roll för hur vi uppfattar samhället, säger han.
Trots att många värjer sig för ordet klass pekar forskningen tydligt på vilken avgörande betydelse tillhörigheten har. Några exempel: Personer med ett högre tjänstemannayrke är generellt sett mer nöjda med livet än de som har ett arbetaryrke. Det är tio gånger mer sannolikt att den med högre tjänstemannabakgrund har universitetsutbildning jämfört med den med arbetarbakgrund. Högutbildade lever längre än lågutbildade.
– Möjligheten att röra sig mellan klasser är extremt viktig, annars får vi en sorts kastsamhälle där man föds in i sin position. Men i dag tror jag att det har blivit svårare att göra klassresor, säger Tomas Berglund.
– Möjligheten att röra sig mellan klasser är extremt viktig, annars får vi en sorts kastsamhälle där man föds in i sin position. Men i dag tror jag att det har blivit svårare att göra klassresor, säger Tomas Berglund.