Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Nya betesregler oroar

Den 15 juni infördes nya betesregler som ska öka flexibiliteten för bönderna och främja djurhälsan. Men kritikerna varnar för en uppluckring av beteskravet. 

Bild: Foto: Thomas Löfqvist
Betestiden förlängs och kravet på 120 dagars sammanhängande sommarbete ersätts av nya möjligheter att dela upp betesperioden (se faktaruta). De nya reglerna, som infördes den 15 juni, ger bönderna möjlighet att skräddarsy betesperioden och få friskare djur på kuppen, säger Annika Hultgren, handläggare på Jordbruksverket, som varit med och tagit fram det nya regelverket.
– Den stora förändringen är att man kan dela upp betestiden i olika perioder som anpassas efter den egna gårdens förutsättningar.
Regeländringarna har tagits emot med öppna armar av näringen, men kritiken mot nyordningen har inte uteblivit.
– Det har framställts som att betestiden förkortas med de nya reglerna. Men den sammanlagda tiden på bete är densamma.  Förlängningen av betesperioden gör också att den sammanhängande stallperioden i många fall kan förkortas, säger Annika Hultgren.
– På så sätt ökar djurvälfärden. Tiden som på stall är det som har störst påverkan på klöv- och benhälsa.
Kristina Forslund, veterinär på Statens lantbruksuniversitet, SLU, och medförfattare till debattboken Min ko vill ha roligt (1990) ser ändringarna i regelverket som ett resultat av Jordbruksverkets eftergivenhet mot svenska mjölkproducenter. 
– Näringen har i många år jobbat för att få bort betestvånget. Men svenska folket skulle aldrig acceptera att korna hölls instängda året om. Jordbruksverket har gått i näringens ledband och tagit fram en kompromisslösning som underminerar beteskravet.
Den ökade valfrihet som följer med de nya reglerna underlättar för fuskare, menar Kristina Forslund. 
– Vi vet att det fuskas en hel del med kornas utevistelse. De nya reglerna gör det lättare att slira och öppnar för att man till slut inte behöver ha korna på bete över huvud taget.
Det är främst möjligheten att dela upp betestiden i en eller flera perioder som enligt Kristina Forslund kraftigt höjer fuskpotentialen.
– Det blir mycket svårt, om inte omöjligt, att klara tillsynen när inte alla kor har samma betesperiod. Och det blir korna som drabbas.
Anna Forslid, veterinär på Skånemejerier, tror tvärtom att regeländringarna kommer att leda till en bättre djurhälsa.
– Att till varje pris ha korna ute varje dag oavsett väderlek är ingen bra djuromsorg. Nu har lantbrukarna möjlighet att ha djuren ute under hela säsongen och anpassa betestiden efter mark- och väderförhållanden. Djuren kommer bara att må bättre när de får vara ute vid rätt tillfällen.
Några problem med tillsynen tror hon inte att regeländringarna leder till.
– Har man ett bra kontrollprogram går det att se om korna får vara ute.
FAKTA/Beteskravet – då och nu
Den 15 juni i år infördes nya betesregler för mjölkkor.
Då: 120 dagars sammanhängande betesperiod under perioden 1 maj-15 oktober.
Nu: 120* dagars betesperiod under perioden 1 april-31 oktober. Minst 60 dagars sammanhängande bete. Minst 60 dagars bete 15 maj-15 september. Om betesperioden delas upp ska en betesplan upprättas för varje djur.
Då: Kvigor fick hållas inne som mest 30 dagar för insemination.
Nu: Kvigor får hållas på stall för insemination som mest 45 dagar.
Då: Samma beteskrav för ungdjur som för fullvuxna djur.
Nu: Betesförkortning för ungdjur under betessäsongens slutskede. 
*120-dagarskravet gäller kor i Skåne, Halland och Blekinge. I mellansverige är kravet 90 dagar och i landets norra delar 60 dagar.
Källa: Jordbruksverket
Gå till toppen