– Det känns som en bra dag. Jag gillar banan. Det går fort och den är stor och ger många val, säger Tim Gudmundsson.
Två timmar före start steker klubbens eldsjälar hamburgare och fixar kaffe. Pelle Karlsson, som blev banskötare för tio år sedan för att han "kunde lite traktor", har harvat, fixat och vattnat. Han förklarar ingående skillnaderna mellan norrländsk och polsk sten och vad krossets grovhet betyder för fästet på banan. En av dess hemligheter är andra kurvan.
– Den är 21 meter bred och den knäcker. Nya förare hamnar alltid långt ut. Men våra hemmaförare vet ju hur de ska göra, säger Pelle Karlsson och ser lurig ut.

I depån, ett öppet utrymme under tak, lika fördelat mellan hemmalaget och gästande Griparna från Nyköping, står 500-kubikarna, två cyklar per förare, skinande rena. Mekanikerna justerar kedjor, ramar och kugghjul.
– Jag kan väl byta allt utom motor mellan heaten, säger Mattias Ekström.

Han är mekaniker åt Tim Gudmundsson. Mattias gick på bygg och Tim på speedwaygymnasiet i lektionssalen intill. En gemensam lärare kopplade ihop dem för två säsonger sen.

I en solstol sitter Tims flickvän Matilda Lockström och läser romanen "För då minns jag kärleken". Det är hon som kör bilen och filmar heaten.
I söndags var Team Gudmundsson i Gislaved, i tisdags i Stockholm och i går i Malmö. De bor i Hultsfred och åker alltid hem efter tävlingarna. Det är dyrt nog med bensinen.

Tim Gudmundsson, talangen och löftet, är reservförare hos FNC Gnistorna. Till skillnad mot klubbens ordinarie förare jobbar han.
– På en mekanisk verkstad. Förhoppningsvis kan jag säga upp mig en dag snart och leva på det här. Nu går det ihop men det blir inget över. Jag kör i elitserien, allsvenskan och division 1. Det känns som om svackan jag haft är över. Nu gäller det bara att plocka poäng.

Denna allsvenskeomgång kör Tim Gudmundsson i det andra, fjärde, nionde och elfte heatet. Förarna har gått banan, petat i och stampat på underlaget. Inför starten gör de det igen, trycker till för att förbättra fästet, varvar upp, kör fram till tejpen.
– Starten är viktig, en del säger att den betyder åttio procent. Men sen beror det på hur man jobbar med kroppen och cykeln in i svängen, särskilt de sista metrarna innan.

Tim Gudmundsson gör en dålig start och ligger sist. Men han kör upp sig, rundar två, och slutar tvåa.
– Farten, spänningen, adrenalinet, det är vad det handlar om, säger han och ser rätt lycklig ut.
Det går bra för hemmalaget. Gnistorna tar ledningen, ingen jättestor men en stadig. Klubbens ordinarie förare, proffsen, lagkaptenen Mikael Max och malmöföraren Mathias Thörnblom gör vad de ska och lite till. Inför nionde heatet står det 27-21.

Så händer det. På tredje varvet i upploppskurvan går kedjan av, cykeln wobblar och Tim Gudmundsson far i backen. Griparnas Tero Aarnio har ingen möjlighet att väja. Han faller också och cyklarna ligger och ryker i en hög, medan han snabbt reser sig.
Tim Gudmundsson ligger på rygg på den sandiga röda jorden och sjukvårdare springer till.

Efter några minuter får han hjälp att resa sig och linkar grimaserande av smärta ut från banan medan publiken lättad applåderar. Heatet körs om utan Tim eftersom det var hans kedja som orsakade att loppet bröts.

Ska han köra sitt sista heat, det elfte? Säkert, säger Mattias Ekström, men inte på den här cykeln. Det här blir en dyr tävling.
– Jag går ju. Då kör jag, säger Tim.
Det gör han, blek och mörbultad med ont i arm och ben och armbåge och full av beslutsamhet. Och han vinner heatet.

Dagens högsta poäng, tretton, tar Griparnas Miroslaw Jablonski. Gnistornas Mikael Max tar tolv. Tim Gudmundsson får ihop fem att glädja sig åt under den nattliga resan hem till Hultsfred.