Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: Troende måste tåla kritisk granskning

De troende måste tåla att deras utsagor utsätts för kritisk granskning, utan att det för den skull betraktas som mobbning.

Till skillnad mot vad biskop Antje Jackelén hävdar, präglas det svenska samtalsklimatet om religion av respekt där den troende betraktas som en jämbördig diskussionspartner som är både reflekterande och insiktsfull.

Det skriver Thomas Thomasson, tidigare lektor i sociologi, i en replik.

Att vara icke-troende innebär inte tomhet, permafrost och död, skriver Thomas Thomasson.Bild: Arkivfoto: Henrik Rosenqvist 2007
Biskopen i Lunds stift, Antje Jackelén, framför en rad påståenden (Aktuella frågor 1.7) om andlig tillväxt, solidaritet och friheten att utöva sin religion i dagens Sverige. Hon hävdar att den ”vardagstroende människan” (Jackeléns uttryck) utsätts för ”en högre form av mobbning” och marginaliseras av andra som inte delar eller förstår sig på dessa vardagstroendes religioner.
Men vårt samtalsklimat om religion, som Jackelén kallar det, präglas tvärtom av respekt, där den troende betraktas som en jämbördig diskussionspartner som är både reflekterande och insiktsfull. Detta trots att de vardagstroende inte kan anföra några hållbara, logiskt stringenta, argument eller saklighet beträffande Guds existens.
Som vetenskapsteoretiker och filosof har jag arbetat med frågor med kravet att den kunskap vi kan förlita oss på baseras på prövbara och ännu icke falsifierade utsagor om verkligheten. Jag har framför allt sysselsatt mig med frågan om sanning, alltså hur verkligheten är beskaffad.
Det är skillnad på vetenskap och religion, men så länge de troende gör anspråk på att presentera sanningar och förmedlar utsagor som inte är prövbara, blir deras påståenden om verkligheten problematiska.
De troende måste tåla att deras utsagor utsätts för kritisk granskning, utan att det för den skull betraktas som mobbning. Denna problematik handlar inte främst om religionens roll i människors liv, utan om hur man förhåller sig till sanningen.
Att ställa sig frågan vad det innebär att vara människa och tillägna sig en genomtänkt moral har ingenting med religion och Gud att göra. Som vuxna måste vi hantera den ångest det skapar att vara människa, leva med insikten att frågor kring de yttersta tingen inte har ett tillfredsställande svar. Alla är ensamma, förgängliga och måste handskas med känslor av sorg, glädje, ilska, kärlek, rädsla och oro.
Att vara icke-troende innebär inte tomhet, permafrost och död. Det utesluter vare sig engagemang eller stora och djupa reflektioner.
Även den som inte är troende vet att livet innehåller komplicerade etiska, moraliska, andliga, existentiella och demokratiska ställningstaganden, som innefattar ett socialt ansvarstagande och solidaritet med utsatta människor.
Thomas Thomasson är tidigare universitetslektor i sociologi på högskolan i Jönköping. Numera är han pensionär och bor i Malmö.
Gå till toppen