Det fanns en tid då människan i första hand var producent. Endast för särskilda saker och vid särskilda tillfällen gick hon in i rollen som konsument. Idealet var – fram till dess att industrialiseringen av Västerlandet fullbordats – att ha ett stycke mark och färdigheter nog för att kunna försörja sig själv med det grundläggande i livet, utan att mer än nödvändigt behöva nedlåta sig till löneslaveri och konsumtion.