Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Sorgens årsdag

”Jag bryr mig inte om Mladic och Haag. Jag hade en son, nu finns han inte mer. Det var ett krig, det är över nu. Alla Bosniens folk har lidit. Det kan inte ändras, hur många de än dömer i Haag.”

Orden är Bida Osmanovics, återvändare i Bratunac, grannkommunen till Srebrenica. Hon dricker kaffe med Stanojka Tesic i Kvinnoforums lokaler, där luftkonditioneringen kämpar mot de 35 graderna utanför. Lokalen ligger drygt en kilometer från minnescentret där 520 kistor sätts i jord i dag.
Bida Osmanovic har bakat bröd och ostpaj i två dagar. Hon har fått ett passerkort så att hon kan komma igenom avspärrningarna framför minnescentret utanför Srebrenica och leverera maten till utländska delegationer, studenter, fredsaktivister, journalister. Och till dem som nu begraver sina familjemedlemmar som föll offer för folkmordet som skedde här för 17 år sedan.
65-åriga Bida Osmanovic önskar själv att hon en dag ska ha en plats dit hon kan gå och prata med sin yngste son, Faruk. Hon vet att han är död, och att han sågs senast i Srebrenica sommaren 1995. Men det är allt.
När hon återvände till Bratunac 2002 och fick hjälp med att bygga upp sitt hus var det till sin forna granne Stanojka Tesic och Kvinnoforum hon gick för att umgås och dricka kaffe. Utifrån sett verkade det vara ett harmlöst kafferep, men kvinnorna – serber, muslimer, internflyktingar, återvändare, de som aldrig lämnat – runt bordet byggde där grunden för att Bratunac i dag är en av orterna med flest återvändare i Bosnien och Hercegovina.
Efter kriget körde Stanojka Tesic, en serbisk kvinna, född och uppvuxen i Bratunac, till ett läger på andra sidan entitetsgränsen och letade upp flyktingar från Bratunac. Hon uppmanade dem att komma tillbaka och skjutsade dem som ville för att titta på sina hus och besöka stan. Omkring 8 000 av Bratunacs 20 000 invånare är återvändare.
– Om vi har lyckats skapa ett fredligt samhälle i Bratunac, då kan man lyckas var som helst. Det här är ett så litet samhälle, så fattigt, och vi har hela tyngden av Srebrenica över oss. Men det går, det har vi bevisat, säger Stanojka Tesic.

Massakern 1995

Srebrenica i nordöstra Bosnien, en enklav under FN-beskydd, intogs den 11 juli 1995 av den bosnienserbiska armén under ledning av Ratko Mladic.
Kvinnor och barn bussades ut när männen fördes undan.
Från den 11 juli och framåt avrättades tusentals män och pojkar runt Srebrenica och begravdes i massgravar.
Listan över saknade eller dödade innehåller 8 372 namn. Drygt 6 500 dödade har identifierats med hjälp av DNA.
Gå till toppen