Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: Skära i små barn ingen rättighet

Det lilla barnets okränkbara rätt att inte utsättas för smärta och kroppsliga förändringar som inte är medicinskt motiverade förbises av Sydsvenskans ledarredaktion.

Det skriver moderatpolitikern Elisabeth Elgh i en replik.

Elisabeth Elgh (M) är ledamot av Malmös sociala resursnämnd och statens polisnämnd.
Att skära i små barn är inte en rättighet.
Det borde vara den självklara utgångspunkten för Sydsvenskans ledare 25 juli som kommenterar mitt inlägg på Aktuella frågor kring manlig omskärelse dagen innan.
Men det lilla barnets okränkbara rätt att inte utsättas för smärta och kroppsliga förändringar som inte är medicinskt motiverade förbises av ledarredaktionen.
Sydsvenskan försvarar och bejakar omskärelse av små pojkar. Argumentet är de hälsoeffekter som kan uppnås av att pojkar som är mellan sju och tio dagar gamla kirurgiskt får hela eller delar av förhuden på penis avlägsnad. Först då anses de renade efter förlossningen.
Sydsvenskans ledare framhåller att vissa cancerformer och könssjukdomar minskar för omskurna män och att risken för att smittas av hiv minskar med 50 procent. Men sannolikt är kunskapen och intresset för god intimhygien mer avgörande för att motverka sjukdomar än omskärelse.
Biverkningar och komplikationer av omskärelse på pojkar är kända. De är väl beskrivna i litteraturen. Virusinfektioner såväl som minskad möjlighet till orgasm när tusentals sexuellt känsliga nervändar skurits bort är några.
I Sverige omskärs varje år ett fyrtiotal judiska pojkar och närmare tretusen muslimska. Färre än tusen muslimska pojkar omskärs inom sjukvården.
Var omskärs resterande tvåtusen?
Köksbordskirugi blev ett begrepp för några år sedan och något politiker ville undvika genom att få omskärelsen utförd inom sjukvården. Lagen om omskärelse av pojkar skärptes 2001. Bland annat infördes krav på att omskärelse ska utföras av sjukvårdskunnig personal eller av en mohel (utbildad judisk omskärare) med särskilt tillstånd, och att smärtlindring ska ges barnet. Lagstiftaren har därmed slagit fast att ingreppet är förenat med smärta. Det förnekas och förringas av förespråkare för omskärelse.
Tidigare i år krävde Svenska Barnläkarförbundet att rituell omskärelse bör förbjudas.
Både en vuxen och en ung vuxen person har rätt till, och ansvar för, sin kropp. Vuxna män som av en eller annan orsak vill genomgå en omskärelse ska naturligtvis kunna göra det men omskärelse av små pojkar måste förbjudas.
Så långt kan vad som anförts ovan också utgöra ett svar till John Karlsson, John-Gunnar Forsberg och Brith Aspenlind som den 30 juli på Aktuella frågor delar ledarsidans synpunkter om än med lite andra förtecken.
John Karlsson anser att Sverige är på väg att bli ett religionsfientligt land. Han beklagar att det inte längre finns kosher eller halalslaktare i Sverige och ser det som en eftergift åt religionsfientligheten på samma sätt som om omskärelse av pojkar skulle förbjudas.
Jag har större respekt för religion än så.
Manlig omskärelse har mycket gamla traditioner och förekommer på egyptiska avbildningar från 2300 före Kristus. Bilden visar en vuxen stående man som hålls av en annan bakifrån. På knä framför sitter omskäraren och jobbar med kniven. Genom tiderna har omskärelse utförts av män som anses äga barnet i fråga. Uppfattningen om inträde i männens värld efter omskärelsen lever kvar.
Om religionens syfte är att vara vägledande, ge stöd och tröst till människan borde den anpassa sig till det samhälle vars normer och värderingar delas av flertalet
John-Gunnar Forsberg är övertygad om att omskärelse har utförts under årtusenden utan protester från de omskurna. Jag håller med. Protester från små barn hörs av förklarliga skäl inte i samhällsdebatten. Men om John-Gunnar Forsberg lyssnar noga hör han när smärtlindring ges i form av en spruta eller än mer högljutt när omskärelsen sker utan bedövning.
Brith Aspenlind ger föräldrar rätt till religiös och filosofisk påverkan på sina barn och beskriver detaljerat hur kvinnlig omskärelse/könsstympning går till och menar att det är himmelsvid skillnad mellan manlig och kvinnlig omskärelse. Även om det vore så försvarar det inte omskärelse av pojkar.
Lagen mot aga och barnmisshandel trädde i kraft 1979. Lagen mot kvinnlig omskärelse 1982. Barnkonventionen, som noga anger barnens rättigheter och som gäller alla barn i hela världen antogs 1989. Där finns mycket att läsa och lära om mänskliga rättigheter och små barns rätt till sin identitet.
Elisabeth Elgh
Onsdag 1 augusti 2012

Skribenten

Elisabeth Elgh(M) är ledamot av Malmös sociala resursnämnd och statens polisnämnd.
Gå till toppen