Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Praxis saknas för tuffa krav

Det blir allt vanligare att kommuner ställer tuffa upphandlingskrav.

– Problemet är att det saknas en etablerad ”så här gör man”-praxis, säger Robert Moldén, som är doktorand vid Lunds universitet och upphandlings- och konkurrensrättsjurist.
Enligt lagen om offentlig upphandling får man inte diskriminera på grund av nationalitet, alla ska behandlas lika och kraven ska vara tydliga och förutsägbara. Det betyder exempelvis att man inte får ställa krav på var företagare placerar sina vinstmedel.
– Ett av de viktigaste syftena är att man ska ha en inre marknad med lika villkor i hela EU. Då kan man inte ställa krav på att vinsten ska beskattas i Sverige istället för i ett annat EU-land, förklarar Robert Moldén.
Krav på kollektivavtal kan också vara känsligt.
– I Sverige är det frivilligt att ingå kollektivavtal medan det i vissa andra länder är allmängiltig lagstiftning och då krockar den svenska modellen med EU:s modell. Finessen med offentlig upphandling är att alla leverantörer i EU ska ha samma chans, säger Robert Moldén.
I Sverige upphandlas årligen varor och tjänster för runt 500 miljarder kronor. Det är dock ytterst ovanligt att europeiska företag vinner offentliga upphandlingar framför svenska.
– Jag tycker att det är naturligt att politiker som är valda att styra i kommuner och myndigheter vill ta ekologiska och sociala hänsyn. Det viktiga är att det inte får vara ett förtäckt medel för att gynna svenska företagare framför utländska, säger Robert Moldén.
Gå till toppen