Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Konservativa mäktigare i Kreml

Polisen, åklagarämbetet och domstolsväsendet i Ryssland är genomkorrupta. Det är ett faktum som förra presidenten Dmitrij Medvedev flera gånger påpekade i sina linjetal. I praktiken lyckades han inte göra mycket åt problemen.

Vladimir Putin under ett möte i Kreml förra månaden.Bild: Arkivfoto: Yuri Kochetkov/AP
Den som åtalas i en rysk domstol kan vara nästan säker på att också bli dömd. En friande dom ses som underbetyg till polisens och åklagarmyndighetens arbete, något som domstolarna i det längsta vill undvika.
Politiker med bra kontakter i Kreml får alltid som de vill i domstolen. Moskvas borgmästare Jurij Luzjkov förlorade inte en enda av sina många rättsprocesser under sina arton år vid makten. Så fort Luzjkov fått sparken förlorade han också i en rättsprocess mot en nyhetssajt som han anklagade för förtal.
Rättegången mot gruppen Pussy Riot är helt uppenbart en process vars utformning, tidtabell och utgång har bestämts på högsta nivå i den politiska hierarkin. Det betyder inte nödvändigtvis att president Vladimir Putin själv detaljstyrt processen, men på ett eller annat sätt har han gett sitt godkännande till domen.
Putin är utan tvekan den mest inflytelserika mannen i Ryssland. Det var han också under Dmitrij Medvedevs presidentperiod. Men han är beroende av en bredare maktelit där olika intressegrupper ingår. En viktig konservativ grupp är ledningen för armén, polisen och säkerhetstjänsten.
Utvecklingen sedan presidentvalet i mars visar att den konservativa delen av makteliten har fått allt större inflytande. Den mer liberala och västinriktade delen av eliten, som förgäves försökte gruppera sig kring Dmitrij Medvedev, får nu kalla handen av Putin. I stället lyssnar han på de konservativa som vill rädda Ryssland med hjälp av hårda tag.
Gå till toppen