Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Per T Ohlsson: Kanske i Florida

Om åtta dagar, den 27 augusti, öppnas det republikanska konventet i Tampa, Florida. Den tidigare Massachusettsguvernören Mitt Romney skall officiellt koras till partiets kandidat i det amerikanska presidentvalet den 6 november. Samtidigt utses Paul Ryan från Wisconsin, ordförande i representanthusets budgetutskott, till vicepresidentkandidat.

Rösträkning i Florida år 2000.Bild: Arkiv: Allen Eyestone 2000
Att republikanerna, desperat revanschsugna efter demokraten Barack Obamas storseger över John McCain 2008, samlas i just Florida framstår som ödets ironi.
Det var i Florida som rösträkningen bröt samman i valet år 2000. Högsta Domstolen ingrep och dess konservativa majoritet fattade ett beslut, fem mot fyra, som säkrade segern åt republikanen George W Bush, trots att han totalt hade fått färre röster än motståndaren Al Gore. Tack vare Florida vann Bush majoritet i det elektorskollegium som utser president.
Många förvånades över att världens rikaste och mäktigaste demokrati har ett så skakigt och otidsenligt valsystem. Det talades om reformer och modernisering. Men mycket lite hände. Fyra år senare, när Bush besegrade John Kerry med knapp marginal, var det på vippen att gå galet igen: i Ohio rådde kaos vid vallokalerna.
Nu skriver vi 2012 – och det är som upplagt för ännu en härdsmälta.
Återigen riktas blickarna mot Florida, USA:s fjärde största delstat, som tillsammans med bland annat Ohio och Pennsylvania räknas till de battle ground states, där valet kan avgöras. President Obama har ett övertag, men det är tämligen marginellt. Och i Florida är det i praktiken dött lopp mellan honom och Romney.
Problemet stavas republikanerna. De är mer radikala, oförsonliga och samvetslösa än för tolv år sedan. Framför allt känner sig många av deras huvudsakligen vita och högerkristna aktivister provocerade av att USA har en svart president med en förhållandevis progressiv agenda.
Runt om i USA, där delstaterna utformar egna vallagar, har republikanerna gjort frenetiska ansträngningar för att försvåra och komplicera röstningen, eftersom detta i första hand drabbar grupper som tillhör Obamas supportrar.
I ett par rapporter från Brennan Center for Justice vid New York University beskrivs hur 19 av de 50 delstaterna har infört nya lagar och regler som är uppenbart ägnade att hålla valdeltagandet nere bland väljare som förväntas stödja Obama. Brennan Center konstaterar:
”Restriktionerna slår hårdast mot unga, minoriteter, låginkomsttagare och handikappade.”
I valet 2008 röstade 67 procent av de spansktalande, 95 procent av de svarta och 66 procent av ungdomarna på Obama.
Sammantaget har det blivit ”signifikant svårare” för över fem miljoner röstberättigade amerikaner att utnyttja sin främsta medborgerliga rättighet. De delstater som har infört restriktiva bestämmelser kontrollerar mer än två tredjedelar av de 270 elektorsröster som krävs för att bli president.
Här några exempel på hur det går till:
Krav på särskilda ID-kort som utfärdas vid speciella kontor. Cirka 10 miljoner röstberättigade har 16 kilometer eller längre till sådana kontor. En halv miljon av dem saknar tillgång till transportmedel. I bland annat Alabama, Kansas och Mississippi är ID-kontoren stängda på helgerna. På vissa håll i Wisconsin är de bara öppna den femte onsdagen i varje månad. Endast fyra månader under 2012 har fem onsdagar.
Tvång att bevisa medborgarskap. Enbart i Alabama beräknas en kvarts miljon röstberättigade sakna egen dokumentation av det slaget. Kopior på exempelvis födelseattester är vanligtvis avgiftsbelagda.
I USA måste väljare registrera sig inför valen och därför brukar partier och intressegrupper genomföra kampanjer i syfte att uppmuntra registrering. Florida och Texas vill försvåra eller rent av omöjliggöra registreringskampanjer.
Florida, Georgia och Ohio har skurit ned tiden för förhandsröstning med hälften eller mer. I förra presidentvalet var nästan åtta miljoner röster i dessa delstater inlämnade i förväg. Florida har förbjudit röstning söndagen före valet, traditionellt de svartas politiska högtidsstund: först kyrkan, sedan vallokalen.
Florida och Iowa har gjort det svårare för tidigare dömda brottslingar att återfå sin rösträtt efter avtjänat straff. I Florida berörs minst 100 000 personer.
Manipulationer och oegentligheter har alltid förekommit i amerikanska val, även på den demokratiska sidan. Lyndon B Johnson fuskade sig in i senaten 1948 och John F Kennedys seger över Richard Nixon 1960 var knappast ”ren”.
Att dra besynnerliga gränser mellan olika valdistrikt, gerrymandering, för att maximera väljarstödet är lika amerikanskt som äppelpaj.
Men vad som nu pågår är en republikansk offensiv för att pressa ned valdeltagandet som nästan leder tankarna till hur demokraterna i Södern gjorde allt för att utestänga svarta väljare efter inbördeskriget.
Republikanernas förste president, Abraham Lincoln, befriade slavarna. Theodore Roosevelt var socialt medveten. Men detta republikanska arv har successivt skingrats under en högervridning som tog fart med motståndet mot Franklin D Roosevelts krispolitik, The New Deal, på 1930-talet, flammade upp och falnade i Barry Goldwaters misslyckade presidentkampanj 1964, fick ny glöd av Richard Nixons valseger 1968 och, framför allt, Ronald Reagans 1980. Att det har fungerat hänger samman med att opinionen samtidigt har rört sig i konservativ riktning, om än inte alls i samma utsträckning.
En och annan trodde möjligen att denna republikanska transformation kulminerade med George W Bush 2001–2009.
Icke så.
I årets primärval fastnade partiet förvisso för Mitt Romney, den mest balanserade kandidaten, men som helhet speglade startfältet ett klimat hos republikanerna som endast kan beskrivas som högerextremt: mot invandrare, mot varje tanke på fördelning av resurser och mot aborter – även när moderns liv är i fara.
Kombinationen av Högsta Domstolens beslut från 2010, som ger företag obegränsad rätt att indirekt stödja politiska kandidater, ett uppjagat medieklimat, symboliserat av TV-kanalen Fox News, och vågen av rösträttsrestriktioner skänker i detta läge republikanerna betydande fördelar.
Man skulle kunna kalla det ”faktor X” inför den 6 november, ett moment som de flesta amerikaner och USA-vänner nog inte vill tänka på: ett medvetet sabotage mot den demokratiska legitimiteten i världens viktigaste demokrati.
I den aktuella reportageboken Den amerikanska högern, skriven med samma driv, nerv och närvaro som Det amerikanska löftet, hans skildring av Barack Obamas väg till Vita huset, berättar Martin Gelin om republikanernas resa mot avgrunden.
Gång på gång har radikaliserade republikaner drabbats av nederlag. Men Gelin poängterar, alldeles korrekt, att de efter varje bakslag har kommit tillbaka. Ännu mer radikala. Ännu mer förbittrade. Ännu mer benägna till skamgrepp.
Nu upprepas mönstret.
Flera av de republikaner som ställde upp i primärvalen – en Rick Santorum, en Michele Bachmann, en Rick Perry – hade för tjugo år sedan avfärdats som stollar. Idag är de etablerade och beundrade.
Processen, eller förfallet, har gått så långt, visar Gelin, att representanter för den islamofobiska counter-jihad-rörelsen, Anders Behring Breiviks meningsfränder, idag välkomnas i den amerikanska högerns salonger.
Att också Mitt Romney, 2003–2007 en förhållandevis moderat guvernör i en liberal delstat och därför misstrodd i partiet, har tvingats långt ut på högerkanten bekräftas av att han nyligen bestämde sig för Paul Ryan som sin running mate.
Den 42-årige Ryan, med 13 år i representanthuset, är en politisk broiler med en starkt ideologisk dagordning, inspirerad av Ayn Rand och manifesterad i hans budgetalternativ: drakoniska nedskärningar i sociala trygghetsprogram parade med kraftiga skattesänkningar för de rikaste.
Ryan personifierar den grundläggande ambition som i decennier har drivit republikanerna allt längre åt höger: att svälta ut offentliga välfärdsinrättningar som betraktas som socialistiska och oamerikanska.
Vad som förut var ett politiskt projekt för republikanerna är numera en helig mission med den religiösa väckelsens alla attribut: fanatism, intolerans, förakt.
Ett sådant parti drar sig inte för att stjäla ett val om tillfället uppenbarar sig.
Kanske i Florida i november.
MER ATT LÄSA: Voting Law Changes in 2012 (Brennan Center for Justice) av Wendy R Weiser och Lawrence Norden. The Challenge of Obtaining Voter Identification (Brennan Center for Justice) av Keesha Gaskins och Sundeep Iyer. The Voting Wars. From Florida to the Next Election Meltdown (Yale University Press) av Richard L Hasen. Den amerikanska högern. Republikanernas revolution och USA:s framtid (Natur & Kultur) av Martin Gelin.
Gå till toppen