Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

Begåvning kräver kunskap

Tobias Linde är tio år men presterar som en sextonåring. Familjen fick nyligen veta att han är särbegåvad, något skolan i Staffanstorp har mött på ett bra sätt.

Tobias Linde.Bild: Foto: Sara Johari
– I am a crystal eating monster and you are a crystal, gormar Tobias Linde och jagar sin lillebror Jacob runt, runt i familjens blåa plastpool.
Lillebror tjuter förtjust, även om han kanske inte förstår att han är på väg att förvandlas till mellanmål för ett monster.
– Vi badar i das Mittelmeer, fantiserar Tobias Linde en stund senare och kastar sig bakåt i det iskalla vattnet.
Språk var tidigt hans grej. Han kunde alfabetet när han var två år och läste som treåring. När han var sju lärde han sig på egen hand att räkna på kinesiska. Familjen har vänner som är från Kina och på något vis lyckades han snappa upp det därifrån. I skolan fick lärarna be honom sluta räkna på kinesiska, för då kunde de inte rätta hans tal.
Det behövs i och för sig inte så ofta. Tobias Linde är van att ha alla rätt. Han har lätt för i princip alla skolämnen. Han räknar i femmornas matteböcker, trots att han går i fyran.
– Jag är väldigt bra på engelska. Jag vet faktiskt inte varför. Så jag brukar få lite andra uppgifter, säger Tobias Linde.
Mamma Tina Linde berättar att det började redan när Tobias var riktigt liten.
– Andra barn kanske förställer rösten när de leker så det låter som stockholmska eller någon annan dialekt. Tobias lekte på engelska, säger hon.
Över huvud taget har Tobias Linde varit tidig med mycket. Alltid frågat och velat lära sig nya saker. Och när han prövar kan han ofta på en gång.
– Han suger i sig, som en tvättsvamp. Allting. Nya glosor säger bara slurp så sitter de, säger Tina Linde.
Men det innebär inte att han aldrig möter motgångar. Tålamod är något Tobias Linde har jobbat mycket med.
– Jag tycker att det är jobbigt att göra samma sak om och om igen. Jag blir snabbt färdig och så vill jag göra något annat, säger han.
När Tobias blivit frustrerad över skolarbetet har det hänt att han svävat iväg med annat, något som uppfattats som störande i klassrummet. Att jobba i grupp är också svårt, eftersom Tobias ställer höga krav, vill ha det perfekt och under kontroll.
– Att inte tramsa, att vara en bra kompis och att inte få utbrott för att man blir arg. Det är sådant vi har pratat mycket om. Tobias har intensiva känslor och det måste han lära sig att hantera, säger Tina Linde.
I december hände något som gjorde allt mycket bättre för Tobias Linde. Då slog en skolpsykolog fast att han är särbegåvad. Detta var något som både skolan och familjen misstänkt, men Tobias genomgick också en utredning för Aspergers syndrom, en form av autism, som han inte visade sig ha. Tobias Linde gjorde bland annat ett intelligenstest som visade att han hade ett resultat som är högre än 99 procent av befolkningen och presterar som en 16-åring.
I och med att de nu fått ett namn – särbegåvning – har både familjen och skolan lättare att söka information.
– Vi har gått med i stödgrupper och fått mycket tips och handledning från andra föräldrar. Det kändes så skönt att få veta vad det handlar om. Jag tyckte att jag såg att gnistan i Tobias ögon började slockna. Nu är den tillbaka igen, säger Tina Linde.
Familjen tycker att Anneroskolan i Staffanstorp har varit mycket bra på att stötta Tobias och tagit sig tid att ta fram alternativa övningar till honom och andra elever som ligger långt framme.
För Tobias klassföreståndare Karin Servin-Karlsson har det också varit ett hjälpmedel att veta att Tobias är just särbegåvad. Det gör det enklare för henne att leta utmaningar på rätt nivå.
– Det underlättar för mig som lärare att veta vad det handlar om. Vi har fått ett annat synsätt nu. Ofta hamnar mycket fokus på de lite svagare eleverna, men det är lika viktigt att uppmärksamma även de elever som ligger långt fram.
Sydsvenskan följer med Tobias Linde till skolan en morgon strax innan vårterminen slutar. Klassen börjar med matte och Tobias går till sitt fack och hämtar böcker.
– Jag är två böcker före de andra. Det jag gör nu är varken för svårt eller för lätt. Det är bara det att det är så jobbigt att repetera hela tiden, säger han och stryker ett streck under ett färdigt tal i skrivboken.
Han drar sig lite i överläppen, handen far genom håret ett par gånger, han räknar ett par tal till, men efter en stund börjar blicken flacka runt i klassrummet. Ett suddgummi på vift tar över hans fokus för en stund. Strax kommer Karin Sevin-Karlsson förbi hans bänk.
– Hur går det Tobias? frågar hon och tittar igenom talen han räknat hittills.
– Det är viktigt att fortsätta ge uppmärksamhet och beröm, trots att Tobias nästan alltid gör rätt. Över huvud taget är det viktigt att tänka till, ge extrauppgifter och utmaningar. Jag har mycket hjälp av våra specialpedagoger, förklarar hon sedan.
När Tobias Linde lärde sig kinesiska frågade hans mamma om han inte skulle kunna få vara med på den hemspråksundervisning som eleverna med kinesisk bakgrund har.
– Rektorn på skolan förde frågan vidare, men fick blankt nej. Det var synd tänker jag, för det hade säkert passat Tobias inlärningstakt utmärkt och det hade varit ett lätt sätt för kommunen att stimulera honom när alla praktiska förutsättningar redan fanns, säger Tina Linde.
Hon har också kontaktat Lunds universitet för att höra om de skulle kunna erbjuda någon form av mentorsprogram eller stöd för särbegåvade elever. Där tog det stopp med hänvisning till att det krävs full högskolebehörighet för att studera på universitetsnivå.
– Jag vet inte hur det skulle fungera praktiskt. Men i Umeå har universitetet inlett ett samarbete där särbegåvade barn kan få stöd från dem. Det är synd att inte Lund kan ta efter det, säger Tina Linde.
Istället får Tobias Linde ägna tiden efter skolan åt sina fritidsaktiviteter: amerikansk fotboll, judo, schack och saxofon. Och så dataspel och att programmera hemsidor förstås.
– Jag håller på med lite php-programmering och gör hemsidor, som mamma har hjälpt mig med. När jag blir äldre vill jag gärna jobba med datorer. En stor dröm är att bli dataspelstestare, säger Tobias Linde.

Bildspel om Tobias Linde med foton av Sara Johari. 

Tre tips från Tina och Ronny Linde

1. För oss har det varit betydelsefullt med konsekventa regler. Tobias gillar att veta vad som gäller och lägger stor vikt vid regler. Det är något vi har använt för att ge honom sociala referensramar.

2. Vi har jobbat mycket med hur man får lov att bete sig när man blir arg och hur man är en bra kompis. Tobias kan bli överväldigad av känslor, både glädje och frustration.

3. Många vill att deras barn ska vara balanserade i livet, men det är ett svårt krav för någon som är så ojämn i sin utveckling. Risken är att begåvningen hålls tillbaka för att matcha den sociala mognaden eller omgivningen. Vi uppmuntrar Tobias vetgirighet och hjälper honom hitta mer information om sådant han vill utforska.

Frågor och svar

Vad är särbegåvning?
Följande definition används ibland: "Den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfälle med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet." Barnen har större förmåga än sina jämnåriga att ta till sig ny kunskap, komma ihåg tidigare inlärd kunskap och bearbeta information snabbare. Men hög begåvning betyder långt ifrån alltid hög prestation. Det finns många barn som är högt begåvade men som inte får utlopp för denna begåvning, utan i stället blir stökiga eller gör sig mer eller mindre osynliga.
Vilka kännetecken finns det?
Enastående förmåga att resonera, intellektuell nyfikenhet, snabb och effektiv inlärning, hög abstraktionsförmåga, komplexa tankemönster, livlig fantasi, tidigt utvecklad moralkänsla , duktig på att tala men dålig på att skriva, perfektionist, betydande känsla för humor, känslig, svårt att umgås med jämnåriga, empatisk, mycket självmedveten.
Hur märks det hemma?
Barnet kan ha en känsla av att inte leva upp till föräldrarnas förväntningar, visa en stark misstro mot auktoriteter och kanske även en misstro till alla vuxna. Det kan finnas motstånd mot föräldrarnas inflytande och en egen orubblig tro på sin egen rätt. Ibland finns olika uttryck av att vara ett offer för omständigheterna och en känsla av att livet inte är värt att leva.
Hur ska skolan tackla särbegåvade barn?
Första steget är att identifiera det särbegåvade barnet.Nästa steg är att accelerera så att barnet får mer avancerade uppgifter. Det kan vara små projekt, uppgifter eller böcker som eleven arbetar med när det är enskilt arbete. För att det inte ska bli för mycket arbete ensam kan eleven vara med på gemensamma övningar och genomgångar.För att berika kan barnet också få tillfälle att studera ett ämne utanför läroplanen.

Källor: Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi som forskat om särbegåvning, och Mensa.
Gå till toppen