Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kolonierna som försvann

Det som i dag kallas centrala Malmö var för lite drygt 100 år sedan perifer mark där kolonirörelsen fick fäste.

I slutet av 1800-talet hade Malmö ungefär 60 000 innevånare. Många Malmöbor hade sitt ursprung på landsbygden och sökte sig till staden i jakt på arbete. Fabrikerna spydde ut svart rök, kanalen var i stort ett öppet avlopp, trångboddheten var kvävande, fattigdomen påtaglig och hygienen bristfällig.
Det är bakgrunden till den växande kolonirörelsen. Längtan efter en egen täppa var stor. De var sin tids gröna våg. Idén med kolonistugor kom från Tyskland, via Danmark. Spontana odlingslotter fanns sedan länge – inte minst på gamla skyddsvallar – men i organiserad form var Landskrona först i landet, följt av Malmö 1895 då Planteringsföreningen tog initiativet till ett första inhägnat koloniområde. Pildammskolonierna var inramade av dammarna, dåvarande Pildammsvägen (nuvarande Jan Waldenströms gata) och Malmö–Ystads järnvägsspår (Carl Gustafs väg). Det blev en succé och behovet av nya lotter ökade kraftigt. Nya områden tillkom, som vid Lundavägen och Zenith (båda finns kvar), men även spridda lotter i anslutning till Pildammskolonierna.
Där det tidigare hade legat en plantskola anlades Johanneskolonierna, vid Sankt Johannes kyrka (uppförd 1903–1907) och ungefär där Pilgården ligger idag. Möjligen bredde området ursprungligen ut sig ända upp till vad som senare kom att bli Munkgatan, i vart fall fanns det även ett mindre område med lotter där konsthallen ligger idag.
Ungefär mitt för ingången till restaurang Smak i Malmö konsthall låg en kolonistuga som ägdes av frisören Tage Tilly (1857–1929) med familj. På bilderna ovan som är tagna runt 1915 ses frisören med hustru, sonen Ove (född 1913) och släktingar. Bakom deras kolonistuga ser man, förutom Johanneskyrkan, Österbergs stiftelse med torn och trappgavel, ritad av Axel Stenberg och uppfört 1910.
Men ännu har alltså inte bygget av Malmö Hantverksförenings stiftelse (restaurang Smak och konsthallen) och Malmö handelsgymnasium (Magistratskolan) kommit igång. Båda uppfördes efter ritningar av Ewe & Melin år 1916.
När fotografen förevigade familjen Tillys idyll var det alltså i skuggan av framtidens stadsplan. Kanske var det sista sommaren.
Kolonistugorna söder om S:t Johannesgatan fick ett längre liv. Pilgården uppfördes på tomten 1943 och 1945 var även de sista resterna av Pildammskolonierna väck, till förmån för ett expanderade Malmö Allmänna sjukhus.
Många kolonistugor flyttades ut till nya områden, utanför staden. Men tydligen slog familjen Thilly (som med tiden förstärkte efternamnet med ett ”h”) istället ned bopålarna på Västra Kattarpsvägen 33, ett hus som ännu står kvar.
Ove Thilly fick som kapellmästare och batterist i Thillys orkester och senare som kyrkosångare utlopp för en musikalisk talang, men gick också i sin fars fotspår och tog över hans frisörsalong bara ett stenkast från den gamla kolonistugan, på Friisgatan 3. Alltså i den lokal där man numera kan köpa vietnamesisk streetfood.
Lär mer: ”Malmö Förskönings- och Planteringsförening 100 år 1881–1981”, utgiven av föreningen 1981.
”Malmö Pildammskolonier 1895–1935”: Jubileumsskrift utgiven av Föreningen Pildammskolonien.
Gå till toppen