Hur får man ett lag att fungera?
– Ett lag måste ha erfarenhet, några som har vunnit och förlorat. Och ansvarstagare för gruppen, men inte elva stycken. Det behövs fyra-fem som jagar och driver på, men kanske inte en sjätte. Några som skapar lagkänsla, och stabilisatorer i omklädningsrummet som i en krissituation kan säga "jag har varit med om värre". Och så ett par långa som kan vinna nickdueller efter hörnor. En blandning av kunnande och personligheter, mångsidighet och variation.

Hur tänker ni när ni värvar nya spelare?
– Varje spelare och tränare är en resurs som man inte får ut hundra procent av hela tiden. Man brukar tala om processförluster i ett lag när någon presterar under sin förmåga på grund av maskning, missnöje, otydlig rollfördelning eller något annat. Man kan inte nya köpa spelare på förhoppningar eller potential. Man köper det som finns för stunden och därför är det viktigt att göra en grundlig research.

Hur gör ni det?
– Vi håller koll på spelare, tar referenser, träffar dem, frågar vårt eget lag. Inför säsongen hade vi fem nya: Anja Mittag, Ramona Bachmann, Katrin Schmidt, Alex Riley och Anna Welin. Och nu augusti kom Lisa Ek. "Ju fler byten desto sämre utfall", brukar man säga, men kanske är det lika sant att: "Ju högre kvalitet desto bättre utfall". Tyresö och Vittsjö har också bytt ut många, annars hade det varit kul att jämföra.

Hur kommer nya spelare in i laget?
– LDB ska finnas i Europatoppen och alla spelare vi behöver finns inte i Malmö. Klubben hjälper till med bostad, flytt, jobb, praktiska saker. Spelaren har mer än nog med allt det nya: land, träning, kultur, rutiner, människor och språk. Lagkamraterna tar hand om introduktionen i gruppen och i staden, och vi hör oss för hur det går. Målet är att nya spelare varken ska känna eller generera missnöje.

Vad är det som kan skapa missnöje?
– Precis som på en arbetsplats kan det bli konflikt om rollerna i laget, när en ny grupp ska bildas. När vi värvar inför en säsong har vi flera månader på oss att forma laget, men den som kommer ny till klubben under transferfönstret i augusti har kanske bara fem dagar med laget innan sin första match.

Hur hanterar ni konflikter?
– Det viktiga är att få fram dem i ljuset. Det som ligger gömt under ytan löser sig inte av sig själv. Tvärtom, det växer och blir större och svårare. Går det inte på något annat vis får man provocera fram konflikten så man kan ta itu med den. Och kommunicera till gruppen att det här är något vi arbetar på, för att slippa irritation eller värre.

Vad gör ni när spelare blir konkurrenter, till exempel efter en skada?
– I en perfekt värld kommer en skadad spelare tillbaka med fulla resurser. Så är det inte, en del når aldrig sin gamla nivå. Under tiden har en annan spelare utvecklats på positionen. En duktig tränare förmår ge båda parter en ärlig och rättvis bild av läget, både den som fått spela mycket och inte vill sitta på bänken och den som vill återta sin gamla plats. Det avgörande är hur ett sånt samtal tas emot, eftersom det påverkar spelarnas liv och karriärer. Men hur man genomför svåra samtal är en väldigt liten del i Fotbollförbundets tränarkurser.

Och om en spelare inte håller måttet?
– Man får aldrig ljuga för en bänkad spelare och säga att du får spela senare om man inte menar det. Då förlorar man allt förtroende i laget. Alla måste kunna få klara besked och ingen ska känna sig utfryst eller orättvist behandlad. Om vi tränare och spelaren har helt olika syn, måste vi kunna ge spelaren en riktig grund att fatta beslut utifrån. Det bästa kan vara att skiljas åt. Väldigt många idrottsledare är självlärda på gott och, mest, på ont. Svåra samtal är just svåra. Och nödvändiga.

Utvärderar ni spelarna efter varje match?
– Träningen är en sorts själavård. Vi har inte så många A-lagsspelare men rätt många tränare och ledare. Fördelen är att vi kan ge individuell träning och feedback. Faran är att när många pratar blir det lätt olika saker som sägs.

Hur gör ni om konflikten gäller en spelares beteende?
– Beteenden ändras sällan för att någon säger till. Det är klokare att framhålla det positiva, men lättare att hitta fel som ska åtgärdas. Fotboll handlar om att fatta beslut i hög hastighet. Att passa genom en backlinje är till exempel svårt, ännu svårare om spelaren är spänd och har dålig självkänsla. Då får man som tränare säga att det är ok att spela bakåt i stället, men också uppmuntra spelaren att våga och riskera att misslyckas. Den som försöker och misslyckas varje gång får man i stället bromsa.

Hur påverkas lag av grupper i gruppen?
– Subgrupper biter sig lätt fast och påverkar spelet. Jag tittar ibland på andra lags träningar. Många börjar med kvadraten och låter spelarna dela in sig som de vill. Då får man alltid: En kvadrat med de yngsta, en med de äldsta och en engelsktalande. Vi låter inte alltid samma personer dela rum på resor och vi sätter ihop nya konstellationer på sponsoruppdrag. Jag gillar inte nät man sätter etiketter på folk. Man-kvinna, svensk-tysk, jag tycker det är en tveksam form av ledarskap. Ett par gränsöverskridande spelare, som umgås i alla grupper, tillför laget en verkligt nyttig kvalitet.