Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Nyttiga narren

Inte bara muslimska ungdomar kan utnyttjas till våld och hat, skriver Annika Hamrud som var på plats.

Muslimerna förökar sig som råttor. Det var ett av många liknande uttalanden på det av Pamela Geller organiserade möte som den svenske konstnären Lars Vilks deltog vid på årsdagen av terrorattacken i New York. Uttalandet uppskattades inte av Lars Vilks, som menade att det var varierande kvalitet på föredragshållarna.
Men han tycker ändå att det är bra att han får upp frågan på dagordningen genom att svenska medier följer honom till New York och rapporterar.
Frågan är dock vilken fråga han menar behöver diskuteras.
Är det konstens frihet? Frågan berördes inte på mötet.
Är det religionskritik som inte får uttryckas? Frågan berördes inte på mötet.
Eller är det historien om att islam och den fria världen befinner sig i krig och att detta krig mellan vildar och civiliserade tystas av den liberala pressen? För det var vad det talades om på mötet.
Pamela Geller och Robert Spencer upprepade många gånger att de har sanningen och att journalister världen runt ljuger om vad som händer. Dessa journalister ska bekämpas och hängas ut.
Dessutom ska utländska tv-kanaler förbjudas så att de inte kan sprida falsk information i USA. Särskilt illa är det att Al Jazeera tillåts sända i ”the land of the free” men även Russian TV, tv-stationen där Julian Assange har en egen show, står för utländsk infiltration som inte bör vara välkommen i USA.
När Lars Vilks påbörjade sitt konstprojekt med rondellhunden handlade det om konstens gränser. Runt om i världen finns kränkta och lättmanipulerade unga män som kan utnyttjas till våld om de hetsas till det. Ritar man en karikatyr av profeten Muhammed riskerar man att användas av dessa krafter och det finns risk för att människor dör i andra länder.
När Nathan Lean, författare till den nyutkomna boken ”The islamophobia industry” i amerikansk radio kommenterar det så kallade Sion-mötet i New York menar han att Pamela Geller, trots att hon redan är en av de mest extrema muslimhatarna, visade sin extremism genom att bjuda in Lars Vilks.
Nathan Lean ser ingen skillnad mellan Lars Vilks och Steve Klein, en av personerna kring filmen ”Innocence of Muslims” som bland annat lett till upplopp och att upp emot fjorton personer dödats i Benghazi i Libyen och fyra människor i Sanaa i Jemen. Steve Klein är en aktiv kommentator på Pamela Gellers och Robert Spencers bloggar och Spencer har även stöttat en aktion som Steve Klein organiserat i Los Angeles.
Upploppen började samma dag som Lars Vilks för en råskrattande extrem-islamofobisk publik presenterade sin historia om hot och upplopp som följt hans rondellhund. Nathan Lean ser Lars Vilks som en person som medvetet placerar ut provokationer på samma sätt som Steve Klein och koranbrännaren Terry Jones.
Lars Vilks kom till Sionmötet i New York med ett svenskt tv-team i hasorna. Och det var han som hjälpte kvällstidningarnas journalister att komma in på mötet som hade anordnats av bloggaren Pamela Geller och hennes kollega Robert Spencer. Mötet skulle handla om medierna, sades det, och journalisterna i lokalen fick veta att de inte var särskilt välkomna eftersom de är lögnare. Deltagarna på mötet tillhör nämligen, till skillnad från journalisterna, den minoritet som insett sanningen.
Denna sanning är att USA befinner sig i krig med islam och med muslimerna. Muslimerna är barbarer, amerikanerna är de civiliserade.
Lars Vilks var del av den skandinaviska sessionen under den fem timmar långa konferensen. De europeiska berättelserna presenterades som varningar för hur illa det kan gå även i USA i framtiden. Lars Vilks var en främmande fågel i sällskapet. Han berättade om sin konst. Eftersom han av Pamela Geller har kallats för ”cartoonist” i programmet blir flera förvånade. Han var ytlig, hans tal fullt med skämt som ledde till skratt. Han drev med dem som attackerat honom och de råaste skratten kom när han berättade om de som misslyckades bränna ner hans hus och istället fick brännskador.
Kontrasten mot gravallvaret hos de andra var stark. Men snart förstod publiken att även om Vilks skämtar mycket så är han en riktig hjälte, en hero. Hjältar är de som står upp mot islam oavsett om de gör det som soldater i Afghanistan, på gatorna i Luton eller i text och bild.
Pamela Geller är drottningen av counterjihad. Robert Spencer är kungen. Högst i anseende står den brittiska högerextrema rörelsen English Defence League, EDL, och dess ledare som var hedersgäster vid mötet.
Lättsam är Lars Vilks också när han får frågor om Pamela Geller. ”Hon är charmig men misstänksam”, säger han. ”Hon är också mycket kunnig”, enligt Vilks.
På frågan om vad han tycker om att hon förnekar folkmordet i Srebrenica svarar Vilks att han inte är så påläst men att han förstår att det finns olika berättelser om vad som skedde där.
Konsten är fri. Men en frihet som utnyttjas av okunskap och hat, vad är den friheten värd, undrar jag när den svenske konstnären inte verkar vara informerad om det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget. Han uttrycker sig som de folkmordsförnekare som vill så tvivel om det folkmord som genomfördes när bosnienserbiska styrkor i juli 1995 anföll den FN-kontrollerade staden och på några få dagar dödade omkring åttatusen män.
Vilken är då frågan som behöver diskuteras? Är det den ”sanning” som konspirationsteoretiker som hyllar EDL:s gatukamp och ifrågasätter folkmordet driver?
Inte bara frustrerade muslimska ungdomar kan utnyttjas till våld och hat. Det kan även en konstnär som säger sig vara mot allt våld.

Sion

En antimuslimsk organisation vars förkortning ska utläsas Stop Islamization of Nations. Förgrundsfigur är Pamela Geller, en före detta journalist som bland annat driver bloggen Atlas Shrugs, som fick sitt stora uppsving när hon 2006 publicerade de danska Muhammedteckningarna där.
Gå till toppen