För fem år sedan införde Landskrona ett aktivitetskrav på arbetsföra människor som får försörjningsstöd. Tanken bakom var att fokusera på vad människor kan bidra med och förhindra passivitet och för mycket omhändertagande. Incitamentet att gå från bidrag till arbete blev tydligt.

Motprestation för försörjningsstöd – Landskronamodellen – har blivit ett framgångsrecept. Fler har ett jobb att gå till.

Nu inför regeringen Landskronamodellen i hela Sverige. Landskrona är inte ensamt om att ha stora samhällsutmaningar.

Ett av regeringens övergripande mål är att få fler personer i arbete och att minska utanförskapet.

De flesta människor i Sverige har ett jobb att gå till. Men för många är ett arbete fortfarande en dröm, inte minst för de grupper som haft svårast att komma in på arbetsmarknaden.

Samtidigt som 600 000 utrikes födda går till jobbet varje dag har många invandrare fastnat i ett bidragsberoende och utanförskap, inte fått jobb och kunnat försörja sig själva. Det är ett slöseri med resurser, både ur ekonomiskt och mänskligt perspektiv.

Dåliga skolresultat, högt försörjningsstöd och låg sysselsättning är en verklighet för Landskrona. Men kommunledningen har bytt perspektiv, sedan 2007 har arbetsföra invånare med försörjningsstöd deltagit i kompetenshöjande åtgärder.

Människor som är friska, men som inte har ett arbete, har större möjligheter att komma in på arbetsmarknaden om de gör något meningsfullt än om de befinner sig i passivitet och sysslolöshet. Att inte ställa krav och att inte ha förväntningar är att visa misstro mot människors förmåga.

Det finns många barn i Sverige som växer upp utan att se sina föräldrar gå till ett arbete. Det måste vi förändra – kopplingen mellan att gå till jobbet och kunna betala hyran är mycket viktig.

Med Landskrona som förebild utarbetar regeringen nu ett förslag som innebär att kommuner får rätt att anvisa personer med försörjningsstöd, oavsett deras ålder, till praktik och kompetenshöjande insatser. Förslaget läggs på riksdagens bord i vår och beräknas träda i kraft sommaren 2013.

Regeringen föreslår också en jobbstimulans som innebär att den som har haft försörjningsstöd under sex månader och därefter har arbetsinkomster ska ha rätt till bistånd beräknat på 75 procent av dessa inkomster i två år. Det minskar marginaleffekterna och kan utgöra en brygga till fler timmar och på sikt egen försörjning.

Det kommer framöver att löna sig att arbeta även för den som har fastnat i ett långvarigt socialbidragsberoende.

Sverige behöver bättre ta tillvara all arbetskraft som finns i landet. Fler och fler blir äldre samtidigt som färre är i arbetsför ålder.

Mellan 2010 och 2025 lämnar 1,6 miljoner människor arbetslivet av åldersskäl medan de som träder in i arbetslivet är betydligt färre. Att då inte ta tillvara den outnyttjade potential som finns i befolkningen är ett resursslöseri både för samhället och enskilda människor.

Vi fortsätter satsa på att få fler i arbete och därmed minska utanförskapet. Att fler blir självförsörjande innebär att fler ges möjlighet att bli inkluderade i samhällsgemenskapen.

Erik Ullenhag (FP) är Sveriges integrationsminister.