Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Omdebatterad Tintin kvar

Kulturhuset i Stockholm backar efter kritiken. Tintinalbumen får vara kvar på biblioteket Tiotretton.
Den konstnärlige ledaren Behrang Miri tycker nu att det är fel att plocka bort litteratur.

Tintinalbumen plockades först ner från hyllorna på barnbiblioteket Tiotretton på Kulturhuset i Stockholm. Den konstnärlige ledaren för barn och unga på Kulturhuset, Behrang Miri, som även är ordförande och verksamhetsledare för kulturföreningen RGRA i Malmö, tyckte att ”Tintin speglar en nidbild med ett kolonialt perspektiv”.
– Den bild Tintinböckerna ger av exempelvis afrikaner är afrofobisk. Afrikaner är lite dumma medan araber sitter på flygande mattor och turkar röker vattenpipor, sa han bland annat till DN.
Han bad även personalen undersöka om det fanns fler böcker med rasistiskt eller homofobiskt innehåll som borde tas bort, enligt DN.
Men Tintinböckerna fick sättas tillbaka. Efter omfattande kritik i flera medier under gårdagen ändrade sig Kulturhuset och Behrang Miri.
”Jag ville lyfta ett debattinlägg omkring diskrimineringsfrågor, men inser nu att det är fel att plocka bort litteratur”, säger Behrang Miri i ett pressmeddelande.
Kulturhuset ska fortsätta diskutera diskriminering, jämställdhet och normer.
”Behrang Miris uppdrag att jobba tydligare med diskrimineringsfrågor stödjer jag till fullo”, säger Kulturhuschefen Eric Sjöström i pressmeddelandet.
Björn Wahlberg, som har översatt samtliga tjugofyra Tintinalbum till svenska och är ordförande för Generation T – Den svenska Tintinföreningen, tycker det är bra att Kulturhuset ändrade sig.
Han menar att beslutet att ta bort albumen verkade vara baserat på okunskap om Tintin. ”Tintin i Kongo”, som gjordes 1930, anser han visserligen är ett problematiskt album.
– Det speglar en förgången tid, en fördomsfull bild av Afrika som vi förstås inte delar idag, och det gjorde inte Tintins skapare heller längre fram. Men man måste diskutera och bjuda in barn, peka på det här och berätta för dem istället för att förbjuda.
Även Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, tycker det är bra att albumen får vara kvar.
– Att försöka censurera och dölja tidigare generationers fel och brister ger bara grogrund för att vi ska återupprepa dem. Att de backar tycker jag är rätt, samtidigt tycker jag det är väldigt underligt agerande att det räcker med några timmars massmedial uppståndelse för att man ska ändra en sådan ganska tung policy, säger han.
Han menar att det inte är någon slump att det just är serier debatten handlar om.
– Vi är väldigt ängsliga i vårt samhälle om och kring bilder. Det är just bilderna som vi hänger upp oss på. Prosatext ses ofta inte som lika farlig, säger han.
Åsa Sandström är med i ledningen för Malmö stadsbibliotek och ansvarig för barn och ungdomsavdelningen.
– Vi har inget ansvar att stå för någon litterär kanon. Vi kan inte och jag vill inte att vi ska medverka till vad människor läser eller inte. Däremot kan biblioteket vara med och visa på alternativ och bredd, säger hon.
Sydsvenskan har utan framgång sökt Behrang Miri för ytterligare kommentarer.
Gå till toppen