Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Hårdare straff för krigsförbrytare

I höst föreslår regeringen ny lagstiftning som kan ge skärpta straff. Våldtäkter och tortyr som utgör "brott mot mänskligheten" ska ge livstids fängelse.

Med de senaste decenniernas ström av flyktingar till Sverige från krigszoner runt om i världen har följt människor som begått grova brott i hemländerna.
Regeringen tycker inte att den svenska lagstiftningen räcker för att hantera mord, våldtäkter och tortyr i fjärran konflikter.
Risken finns att krigsförbrytare döms för lindrigt.
Därför läggs i höst en proposition om "folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser".
– Syftet är att anpassa lagstiftningen till internationella konventioner, säger Karolina Wieslander, kansliråd vid justitiedepartementet.
Redan för tio år sedan – strax efter att Sverige hade skrivit under konventionen om Internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag – föreslog en utredning ny lagstiftning.
Betänkandet har samlat damm på departementet. Men i takt med att polisen fått in allt fler anmälningar mot individer som lever i Sverige har behovet av modernare lagar blivit akut.
Med den nya lagstiftningen ska svenska domstolar kunna utdöma straff för tre typer av krigsbrott:
Folkmord.
Brott mot mänskligheten.
Krigsförbrytelse.
Den viktigaste förändringen är att vissa fall av systematisk våldtäkt och tortyr, som i dag bara kan ge tidsbestämda fängelsestraff, i framtiden kan rubriceras "brott mot mänskligheten" – vilket kan straffas med livstids fängelse.
Den förste som dömdes i Sverige för krigsbrott var Jackie Arklöv. Han häktades 1996, misstänkt för folkrättsbrott under sin tid som bosnienkroatisk legosoldat. Utredningen lades ner. Men år 2000 dömdes Arklöv till livstids fängelse för sin inblandning i polismorden i Malexander. Då återupptogs utredningen om folkrättsbrott och 2006 dömdes Arklöv till åtta års fängelse för övergrepp han begått mot krigsfångar och civila i det forna Jugoslavien.
Sverige har liksom alla EU-stater förbundit sig internationellt att spåra upp krigsförbrytare varhelst brotten begåtts.
Därför inrättades 2008 Krigsbrottskommissionen med tio poliser. Ett uttalat syfte är att förhindra att Sverige på grund av flyktinginvandringen blir en fristad för krigsförbrytare.
Sedan dess har 150 anmälningar om krigsförbrytelser strömmat in.
– Vanligaste tipsaren är Migrationsverket. Men det kommer också anmälningar från lokala poliser och privatpersoner, säger kriminalkommissarie Hans Melander, chef för kommissionen.
För närvarande pågår 25 utredningar. Två förundersökningar har hittills lett till åtal, ytterligare ett är på gång.
I april 2011 dömdes en 45-årig före detta lägervakt från Dretelj i Bosnien, som gripits i sitt hem i Sollefteå, till fem års fängelse för folkrättsbrott, begångna mot serbiska fångar 1992.
I januari 2012 dömdes en 35-årig serb från Kosovo till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott. Han deltog 1999 i en massaker på fyrtio albaner i byn Cuska i Kosovo.
Och inom kort åtalar kammaråklagare Magnus Elving vid internationella åklagarkammaren i Stockholm en 54-årig rwandier för folkmord. Mannen misstänks ha deltagit i två massakrer i Rwanda 1994.
– Detta är förmodligen det allvarligaste brott som någonsin har utretts i Sverige, säger Elving.
Enligt såväl åklagaren som polisen skiljer sig krigsbrottsutredningarna på flera vis från "vanliga" förundersökningar.
– Brotten ligger ofta långt tillbaka i tiden. Det kan göra bevisläget besvärligt. Dessutom finns vittnen och annan bevisning oftast i något avlägset land. Då måste vi åka dit och hålla förhör. Och för att kunna göra det måste vi först upprätta förbindelse med myndigheterna i landet, förklarar Hans Melander.
Många anmälningar som kommissionen fått in gäller krigsförbrytelser i Irak. I inbördeskriget i Syrien rapporteras nu om grova övergrepp från såväl regimen som rebeller. I takt med att allt fler syrier söker asyl i Sverige väntas också fler anmälningar till polisen.
Den politiskt mest känsliga förundersökningen gäller Lundin Petroleum i  Sudan.
I rapporten "Unpaid Debt" från Human Rights Watch och Amnesty anklagas det svenska oljebolaget för att ha stött och tjänat pengar på den sudanska regimens folkfördrivning 1997–2003. Vid den tiden satt Carl Bildt i bolagets styrelse.
Enligt rapporten dödades 12 000 människor när folk drevs från sina byar för att bana väg för oljeutvinning i Block 5A i södra Sudan (idag republiken Sydsudan), bland annat åt Lundin.
Ett trettiotal förhör har hållits i förundersökningen, men ingen är ännu delgiven misstanke.
– Vi förbereder en resa till det här området för att se hur vi ska komma vidare i utredningen, säger Hans Melander.
Krigsbrottsutredningen som kastar sin skugga över Sveriges utrikesminister drar av allt att döma ut på tiden.
Gå till toppen