Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

Empatin har varit både en styrka och en svaghet

I 45 år har journalistikonen Annika Hagström intervjuat storheter som Dalai lama, men också människor som kunnat hitta glädje mitt i krisen. Det har hon haft stor nytta av i sitt eget liv.

Tillitsfull omgivning. Annika Hagström hade en kärleksfull uppväxt. ”Min mamma sade alltid att jag kunde göra allt och att jag var vacker”, berättar hon.Foto: Henrik Montgomery/ScanpixBild: Henrik Montgomery/Scanpix
Minns du 1980-talets kultförklarade tv-succé ”Caramba”? Underhållning på dödligt allvar med världsstjärnor som Rod Stewart och Tina Turner, alltsammans orkestrerat av Jacob Dahlin och Annika Hagström som stod för intervjuerna.
– Så roligt jag hade det, jag ångrar inte en sekund!
Det mest påfallande när vi ses, efter hennes 45 år som journalist med extra av allt, är empatin. ”Kommer du att hinna med ditt tåg?” undrar hon med en kupad hand över kinden. Empatin är både styrkan och svagheten.
– Jag har svårt att vara enbart en kritisk journalist och sätta dit människor. I stället har jag fått många goda vänner.
Under sin karriär har hon mött överlevare från såväl tsunamin som Estoniakatastrofen och sett att människor förmår hitta glädje trots överväldigande svärta. Dessa insikter fick hon nytta av på mycket nära håll.
– Jag har gått igenom stora prövningar, säger hon och fingrar på sin vita elfenbensring, kärleksgåvan från hennes man och livskamrat, författaren Anders Ehnmark.
I november 2010 blev han svårt sjuk och efter det har deras liv inte varit sig likt. Blott ett par veckor senare, på självaste julafton, såg en liten krabat dagens ljus: Noel, hennes första barnbarn.
– Man kan fundera på om det är vår Herre som har ordnat det här, säger hon och ansiktet spricker upp i ett leende vid tanken på känslorna som denne pojke har väckt.
– Det är inte klokt, det är som att jag blir barn på nytt. Plötsligt använder jag ett språk och sånger som har legat i träda i femtio år.
Rätt som det är sjunger hon med sin ljusa stämma:
– Jag heter Annika, jag, tralala, och nästan jämt är jag gla’, tralala, jag har en mamma så snäll som sjunger för mig var kväll, tralala.
En annan ljuspunkt i tillvaron, förutom tre roliga systrar som öser stöd och beröm över henne, är brödbak. Det är tant Gundas förtjänst. På Gundas och farbror Davids bondgård i norra Östergötland fick den fyraåriga Solnatösen i sig frisk luft om somrarna. Annika Hagström lärde sig att mjölka, släppa ut hästarna i hagen och baka bröd. Hon blundar och förnimmer hur gott tant Gundas nybakta rågbröd med blåbär doftade.
Och det är inte bara bröddoften som sitter kvar efter de många somrarna hos det frikyrkliga paret.
– De sade att man måste försöka vara god och förstå även människor som man inte tycker om omedelbart, att man ska göra sitt bästa för att vara snäll, även mot knäppa grannar. Jag blev präglad av deras värderingar.
Gör: Journalist. Krönikör för Eskilstuna-Kuriren, Svenska Journalen och Hemmets Veckotidning.
Bor: Lägenhet i Stockholm och torp i Taxinge.
Familj: Maken Anders Ehnmark, sonen Jacob, sonhustrun Kozue och barnbarnet Noel.
Aktuell: Fyller 70 år imorgon den 11 oktober.
Drivkraft: ”Journalist är det finaste yrke man kan ha. Min drivkraft är att försöka förstå folks handlingar. Och viljan att förändra attityder.”
Bokupplevelse: Göran Rosenbergs ”Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz”.
Favoritplats: ”Den grekiska ön Mykonos. Där togs homosexuella emot med öppna armar och hade en fristad när homosexualitet fortfarande var kriminellt.”
Blir lycklig av: ”Ett leende från barnbarnet – det räcker att jag tänker på det!”

Annika HagströmKarriär i korthet

Journalist på Expressen i 7 år, Sveriges Television i 23 år, frilansar sedan 1997.

Gjort tretton dokumentärfilmer, främst för TV4.

Var gästprofessor vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg 1999–2000.

Gå till toppen