Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Abortmotståndare byter strategi

Inför det amerikanska presidentvalet råder en intensiv abortdebatt i USA. Men Gunilla Gomér, ordförande i abortkritiska Ja till Livet, riktar hellre blicken ut i Europa.

Lilltjejen, den yngsta dottern, var oplanerad men ändå välkommen. Hon brukar få sitta bakpå när Gunilla Gomér och övriga familjen tar en sväng med motorcyklarna.Bild: Foto: Peter Claesson
– Ja till Livet? Handlar det om abortfrågan?
Den äldre mannen saktar in med dubbelvagnen, där de två barnbarnen sitter. Funderar, frågar. Och fastslår:
– Nej, då vill jag inte vara med på bild.
Så fortsätter han sin barnvagnspromenad längs sjön Gärdsken i Alingsås.
Snart passerar två yngre kvinnor, också de med barnvagn. Med viss betänklighet låter de sig fotograferas suddigt i bakgrunden. Gunilla Gomér, som står i förgrunden, är van vid tveksamheten. Det råder, som hon själv uttrycker det, en "beröringsskräck" kring abortfrågan i Sverige.
Själv gick hon med i organisationen Ja till Livet för ett tiotal år sedan, och sedan tre år är hon dess ordförande.
En avgörande händelse i hennes eget liv var när hon, under utbildningen till barnmorska, assisterade vid en sen abort.
– Barnet levde fortfarande när det kom ut. Jag fick ta hand om barnet och lägga det i ett bäcken med lock. Och ännu värre var att sedan paketera det i en plastpåse med markeringen "brännbart avfall". Det kändes som att jag var en änglamakerska i statens tjänst.
Hon upplevde att personalen på vårdavdelningen lät bli att prata om vad som skett. Men för egen del satte händelsen igång många funderingar. Hon valde att hoppa av utbildningen. Engagemanget i Ja till Livet upptar numera en betydande del av vardagen.
Gunilla Gomér beskriver den förändring som skett i debatten under senare år.
– Tidigare hade abortkritikerna en annan approach. Man marscherade runt och visade upp bilder av aborterade foster. Men det gör bara att människor stänger av. Idag jobbar vi på ett annat sätt, med att sprida information.
Om den svenska abortdebatten framstår som ljummen, så är den desto hetare i USA. För många amerikaner är abortfrågan tungan på vågen i valet mellan demokrater och republikaner. Gunilla Gomér är inte helt tillfreds med den hårdföra linjen som de amerikanska abortmotståndarna representerar.
– Den aggressiva tonen förstör faktiskt lite för oss. Vi riskerar att bli betraktade som antifeminister eller högerspöken, utan att man bemödar sig att ta reda på fakta.
Då hämtar hon hellre draghjälp från annat håll. Just nu driver Ja till Livet en kampanj tillsammans med europeiska meningsfränder.
De ska samla in en miljon namnunderskrifter från EU-medborgare som vill förbjuda EU-finansiering av forskning på befruktade ägg. Det högt satta målet är inte ouppnåeligt, menar Gunilla Gomér.
– I Europa är rätten till liv en angelägen fråga. En majoritet av stater och invånare i Europa har en annan syn på människovärdet hos ett ofött barn är vi har i Sverige.
Något stöd på hemmaplan, från de svenska riksdagspartierna, kan hon dock inte räkna med. Samtliga partier, förutom Sverigedemokraterna, har slagit fast att den svenska abortlagstiftningen är bra som den är.
Gunilla Gomér sitter själv i kommunfullmäktige och regionfullmäktige för Kristdemokraterna. Men i just abortfrågan går hon emot den officiella partilinjen.
– Det är beklagligt att ett parti som KD inte värnar mer om de ofödda barnen, konstaterar hon kort och fortsätter:
– Som svenskar vill vi gärna se oss som föregångare i jämställdhetsfrågor. Det är så enkelt att slänga ur sig att det handlar om kvinnans fria val. Då hamnar man lätt i för-och-emot-diket, och får inte tid att diskutera de olika aspekterna. Är man exempelvis emot abort generellt, eller efter en viss tidpunkt i graviditeten?
Ja till Livet vill att gränsen för fri abort, som idag ligger på vecka 18, ska sänkas.
– Exakt var den ska gå kan vi inte fastslå, men vi vill ha en mer restriktiv lagstiftning än idag.
Dessutom bör det finnas större utrymme för diskussion innan kvinnan fattar ett slutgiltigt beslut.
Gunilla var själv trebarnmamma och 40 år gammal när hon blev oplanerat gravid.
– Jag var inte glad över det. Men jag fick hjälp att hantera det, och hade nio månader på mig att ändra inställning. Så när vår dotter föddes var hon välkommen och älskad.
Hon håller med om att alla familjer inte har samma förutsättningar att ta emot ett barn.
– Men då ska samhället kunna erbjuda alternativ till abort. Stödfamilj, bostad, ekonomiskt bidrag, möjlighet till adoption.
Däremot tror hon inte att ett totalt abortförbud är genomförbart.
– Nej, det är nog en utopi. Men i den bästa av världar skulle aborter inte behövas eller efterfrågas.
Under det senaste decenniet har antalet aborter i Sverige legat ganska konstant kring 38 000 per år. Ändå tror abortkritikerna att pendeln börjar svänga.
– Vi känner medvind just nu – och jag tror att vi får hjälp från övriga Europa. Dagens unga har inte upplevt den tidigare abortdebatten. De behöver lyssna på argumenten de inte tagit del av.

Abort i Sverige och Europa

I Sverige råder fri abort upp till 18:e graviditetsveckan. Därefter kan abort beviljas av särskilda skäl. Den svenska abortlagen trädde i kraft 1975 och sedan dess har antalet aborter varierat mellan 30 000 och drygt 38 000 per år.
Närmare 79 procent av alla aborter sker före utgången av den 9:e graviditetsveckan. Medicinsk abort, som utförs med hjälp av läkemedel, är den överlägset vanligaste metoden.
I övriga Europa varierar abortlagstiftningen stort mellan länderna. De nordiska länderna har en mer liberal abortlagstiftning medan det i Irland och Malta råder abortförbud.
Abortkritiska Ja till Livet grundades 1991 och har, enligt egen uppgift, cirka 18 500 stödmedlemmar.
Källa: Socialstyrelsen, Ja till Livet
Gå till toppen