Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Jo, man hackar

Det började med hackerkulturen – och utvecklades till maker-rörelsen.
Kreativiteten, respektlösheten och skaparglädjen har de gemensamt.
I helgen kan fler prova på, när Fabriken håller Hackathon för nybörjare.

Det luktar bränt om laserskäraren. En liten gnistrande stråle dansar hit och dit, bränner och skär ut exakt samma bitar som visas i ritprogrammet på bildskärmen bredvid. Felmarginalen är en tiondels millimeter.
Vid ett stort bord sitter ett tiotal killar med koncenterade, nedböjda huvuden. Mellan dem ligger drivor med byggmaterial – från low tech (lim, tyg, bitar av mdf-spånskiva) till mer avancerat (sensorer, hårddiskar, moderkort).
Markus Ternestål tillhör stammisarna här nere i Fabriken, som den kallas, källaren under Kockums gamla stapelbäddsbyggnad i Västra Hamnen i Malmö. Han jobbar på en liten arkadspelsenhet, men sticker emellan med en taklampa i sirligt laserskurna, spraymålade bitar.
– Vissa gillar att programmera, andra att bygga. Själv tycker jag det är bäst när man kan förena det tekniska och det hantverksmässiga.
Niklas Ström har gjort en joystick, en liten, fyrkantig sak av laserskuren spånskiva, fyra potentiometrar och en spak.
– Sedan kan du koppla pottarna till en Arduino och så till datorn. Så kan man få den att styra i princip vad som helst sen, säger han.
Joysticken är ett ganska bra exempel det som ofta kallas ”maker”-rörelsen (förstås av engelskans ”make” – tillverka, göra). Iden finns kopplingen till datorer och programmering, det kreativa användandet av elektronik samt återanvändningen av material och ideer.
Maker-rörelsen har vuxit snabbt de senaste fem tio åren. Framför allt i USA, där magasinet Make samlat många intresserade kring så kallade Maker Faires, marknadsliknande event kring egenbyggande i alla former. Men också i Sverige, där hacker- och maker-spaces dyker upp lite var stans i landet.
– Maker-rörelsen och hackerrörelsen är inte samma sak. Men de överlappar varandra, säger Michael Cardell Widercrantz, programmerare i Malmö med drygt trettio års erfarenhet från hackerrörelsen.
”Hacker” är ett laddat ord. Inte minst efter de senaste veckornas uppmärksammade attacker mot svenska myndigheters hemsidor, signerade nätverket ”Anonymous”. Som – om man ska lyssna till klassiska hackers kritik – snarare handlar om sabotage på sandlådenivå, snarare än diaboliskt designad programkod.
– En del kallar den sortens hackers för ”crackers”, som i någon som bryter sig in i ett kassaskåp. Ett annat öknamn är ”script kiddies”, ungar som använder någon färdig programkod de hittat, säger Michael Cardell Widerkrantz.
Hur hänger då detta samman med maker-rörelserna i Stapelns källare?
Maker-rörelsen kan i högsta grad ses som en omsättning och vidareutveckling av idealen från den klassiska hackerkulturen. Det kanske till och med är enklare för lekmän att uppskatta den kreativa galenskapen i makerprylar, snarare än i än så elegant knackad programkod.
– Hackerkulturen, som jag ser den, står för bra saker. Som decentralisering och en ovilja att följa auktoriteter. En annan del är att ålder, kön, utbildning och nationalitet inte spelar så stor roll. Det som räknas är vad du gör.
– Och så är hackerkulturen ”hands on”. Det är inte teori om algoritmer – det är att pröva sig fram och se vad som fungerar. Att dela med sig av det man gör fritt är en annan grundtanke, säger Michael Cardell Widerkrantz.
Kristoffer Larsen på Fabriken gör just detta: följer ritningar en annan elektronikentusiast lagt ut på nätet. Han är nätverkstekniker till yrket, så grundkunskaperna finns där. På Fabriken blir det dock mer hands-on.
– Jag håller på med ett sensornätverk jag ska sätta upp där hemma. Jag är road av det: gardiner, ljus och jalusier som styrs på olika sätt.
På datorn skymtar långa sjok av programkod. En blå plastback bredvid rymmer Kristoffer Larsens förråd av elektronikkomponenter.
– De här kan man köpa från Kina, det är bara att ange hur man vill ha dem. Åttio kronor för tio, säger han och håller upp ett par handflatsstora kretskort.
– Eller så köper jag elektronik på Ebay, för tjugo kronor kan man få en låda med en massa komponenter.
Davey Taylor tillhör de som hängt här längst. Han är också pappa till de tre robotar som står i ett hörn av lokalen. ”Gamla grejer”, verkar han tycka. Men går med på att visa.
– Roboten är alltså uppkopplad mot nätet, så att man kan fjärrstyra dem och kameran. En kille här gjorde ett program så man kan styra den med mobilen, säger han.
Resultatet av sekel efter sekel av mänsklig forskning, något som var en ren utopi för några decennier sedan – batterier, hårddiskar, nätverk, program, elektronik – vaknar till liv och blinkar till.
Webbkameran riktar sig upp och ned med ett litet surrande, något fördröjd men ändå följande Davey Taylors fingrar, när de rör sig över mobilens pekskärm. Budskapet från maker-rörelsen är solklart: tekniken är i våra händer.

Hörnstenar i maker-rörelsen

1 3D-skrivaren
Tekniken för att "skriva" ut tredimensionella objekt går blixtsnabbt framåt. Företaget MakerBot i Brooklyn har på senare år utvecklat flera lättanvända, mindre 3D-skrivare. Delar kan alltså designas digitalt och direkt omvandlas till plastbitar i olika färg och form.

2 Arduino
En italiensk ingenjör skapade 2005 The Arduino, en billig, lättjobbad mikrokontroller. Arduino fungerar som hjärnan för att koppla ihop sensorer (rörelse, temperatur, ljud etc) med åtgärder. En Arduino (eller varianten LilyPad, som är gjort för att bland annat sys in i kläder) kostar runt 200 kronor och kan användas om och om igen. Nyckelkomponent i många maker-projekt.

3 Make Magazine
Husorgan för maker-rörelsen. Började ges ut 2005. Har också startat så kallade Maker Faires, mässor för teknikfokuserade DIY-fans. Sajten heter makezine.com.

4 Instructables.com
Webbsajt som samlar recept på – just det, hur man gör saker. Medlemmar kan bland annat dela digitala ritningar. Precis som i rörelsen kring öppen källkod (i dataprogram) ses delandet och öppenheten som en central del av maker-rörelsens innehåll.

5 Hackerspace/Makerspace
Mötesplatser – fysiska sådana – för hackers och makers. Sajten Hackerspaces.org listar drygt 1000 hackerspaces världen över. I Malmö finns till exempel Fabriken (på Stpln) och Forskningsavdelningen på Norra Grängesbergsgatan.

Hackathon på Stpln

Vad? Öppet hus och introduktion på Fabriken, föreningen Stpln:s avdelning för samtida hantverk i olika former.
När? 19-21 oktober, från kl 16 fredag.
Vad? Laser- och läderworkshop, textilt hantverk och skapa-verkstad för barn. Hela programmet på www.stpln.se
Varför? "Vi vill att fler ska upptäcka Fabriken. Inte minst vill vi locka fler tjejer hit", säger projektedaren Oyuki Matsumoto.
Gå till toppen