– Vi har varit ute och tittat på alla ställena. Vi har sett spår på Näset som med mycket god vilja kan vara varg, men lika gärna hund. Vad vi behöver är spillning, säger Nils Carlsson, vilthandläggare på länsstyrelsen.
Länsstyrelsen tar gärna emot tips om vargiakttagelser, betonar han. Men konstaterar samtidigt att antalet tips varierar beroende på rapportering om varg i medier.
Sedan nyheten om att en varg dödat tjugo får vid Näsbyholm utanför Skurup förra onsdagen har antalet påstådda vargar i Skåne ökat många gånger om.
Folk verkar dessutom ibland kunna se mer än de faktiskt ser när de är medvetna om varglarm och får syn på något.
–Vi kollade ett tips om en varg som sprungit framför en bil vid Smygehamn och sedan vikit av in i skogen. Vi hittade tydliga spår där den lämnat vägen – av räv.
I torsdags kontrollerade länsstyrelsen tips om spår vid Strandbaden i Falsterbo. De kunde alltså vara från varg – eller hund. Enligt tipsen fanns också spillning, berättar Nils Carlsson.
– Vi hade en man som letade i flera timmar. Man kan ju nästan säga att mycket av Näset är uppbyggt av hundspillning. Och det var vad han hittade.
Om vargspillning hittas kan vargen identifieras via DNA. Då kan också avgöras om vargen är en hona som bildat revir eller – vilket vore att föredra – en vilsen hane som är på jakt efter en hona och snart drar norrut igen.
Förvånande nog har uppmärksamheten kring vargen gett åtskilliga tips om rivna och ihjälbitna får. I samtliga fall har det visat sig att fåren anfallits av sällskapshundar.
Nils Carlsson ser det som en bra anledning att varna hundägare för vad deras normalt beskedliga hundar kan göra om de kommer i närheten av till exempel fårhagar.
–Det kan vakna jaktinstinkter i vilken hund som helst då. Detta är uppenbarligen vanligare än man tror. Men normalt gör parterna upp i godo utan att vi får veta det.
Sedan nyheten om att en varg dödat tjugo får vid Näsbyholm utanför Skurup förra onsdagen har antalet påstådda vargar i Skåne ökat många gånger om.
Folk verkar dessutom ibland kunna se mer än de faktiskt ser när de är medvetna om varglarm och får syn på något.
–Vi kollade ett tips om en varg som sprungit framför en bil vid Smygehamn och sedan vikit av in i skogen. Vi hittade tydliga spår där den lämnat vägen – av räv.
I torsdags kontrollerade länsstyrelsen tips om spår vid Strandbaden i Falsterbo. De kunde alltså vara från varg – eller hund. Enligt tipsen fanns också spillning, berättar Nils Carlsson.
– Vi hade en man som letade i flera timmar. Man kan ju nästan säga att mycket av Näset är uppbyggt av hundspillning. Och det var vad han hittade.
Om vargspillning hittas kan vargen identifieras via DNA. Då kan också avgöras om vargen är en hona som bildat revir eller – vilket vore att föredra – en vilsen hane som är på jakt efter en hona och snart drar norrut igen.
Förvånande nog har uppmärksamheten kring vargen gett åtskilliga tips om rivna och ihjälbitna får. I samtliga fall har det visat sig att fåren anfallits av sällskapshundar.
Nils Carlsson ser det som en bra anledning att varna hundägare för vad deras normalt beskedliga hundar kan göra om de kommer i närheten av till exempel fårhagar.
–Det kan vakna jaktinstinkter i vilken hund som helst då. Detta är uppenbarligen vanligare än man tror. Men normalt gör parterna upp i godo utan att vi får veta det.
Fakta: Vargstammen
Den senaste vintern fanns cirka 265 vargar inom Sverige gränser. I dag är antalet sannolikt en bit över 300, men stammen är ändå inte livskraftig på längre sikt eftersom den är kraftigt inavlad och nya vargar österifrån alltför sällan vandrar in i vargområdet.
Enligt den nya forskaranalysen skulle stammen kunna stå på egna ben och vara livskraftig på lång sikt om den består av minst 380 individer. Förutsättningen är att man först minskar den nuvarande inavelsgraden genom exempelvis utsättning av vargvalpar utifrån. Sedan krävs också att minst sju nya vargar vandrar in varje decennium.
En stam på 180 individer kan inte stå på egna ben. Den behöver kontinuerlig konstgjord andning i form av genetiska förstärkningar.
(TT)
Enligt den nya forskaranalysen skulle stammen kunna stå på egna ben och vara livskraftig på lång sikt om den består av minst 380 individer. Förutsättningen är att man först minskar den nuvarande inavelsgraden genom exempelvis utsättning av vargvalpar utifrån. Sedan krävs också att minst sju nya vargar vandrar in varje decennium.
En stam på 180 individer kan inte stå på egna ben. Den behöver kontinuerlig konstgjord andning i form av genetiska förstärkningar.
(TT)