Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: Att hitta en egen sanning

Det är lätt att sortera bort de nyheter och fakta vi inte gillar. Forskarna kallar tillståndet det postfaktiska samhället, och det har just börjat, skriver Annegrethe Rasmussen, utrikeskorrespondent i Washington DC.

Vi är på väg mot ett samhälle där vi bara talar med dem vi håller med och där medierna alltmer anpassar sitt innehåll efter kunden. Det är dåligt för det demokratiska samtalet, men också för oss människor som mår bättre av intellektuella utmaningar än av nyheter serverade som babymos.
Dianne Belsom bor i byn Laurens på landet i South Carolina. För ett par presidentval sedan läste hon alltid sin tidning och tittade på TV-nyheterna på morgnarna. Ibland höll hon med om det hon fick sig till livs, ibland inte. Någon gång blev hon så irriterad att hon skrev en insändare till redaktionen.
Så är det inte längre. Dianne Belsoms dag börjar numera med morgonkaffe framför datorn. Hon går inte längre in på mediernas hemsidor, utan direkt till sin egen Facebooksida där hon har sina 460 vänner. De bor på olika håll i USA, i stora och små städer. En del har hon känt sedan skoltiden.
Men trots att de arbetar i många olika yrken och har olika intressen, så har de en sak gemensamt: de delar Dianne Belsoms konservativa och kristna värderingar. Det styr de nyheter de delar med varandra och i valtider vilken kandidat de stödjer eller protesterar mot på Facebook.
Nya undersökningar från Stanford och UCLA pekar på en revolution när det gäller medievanorna i USA. I stigande utsträckning stänger amerikanerna sig inne i åsiktsfållor där de uteslutande umgås med likasinnade, oavsett om det handlar om politik, miljö, djurskydd, vapenlagar eller religion.
Resultatet är inte bara att de olika grupperingarna får sin egen hållning och syn på världen, men också att de har tillgång till helt olika faktaunderlag. Det gäller allt från utlandsskulden till vapenbruk eller konspirationsteorier kring 11 september, grupper som förnekar att Aids existerar eller är övertygade om att barn som vaccineras mot röda hund och mässlingen blir autistiska.
Se till exempel på den amerikanska klimatdebatten. Trots att tusentals vetenskapliga rapporter slår fast att klimatförändringarna är en människovållad realitet, så tror bara 30 procent, en knapp tredjedel av amerikanerna, att det är sant.
Fakta har mist sin mening. Den tekniska utvecklingen har gjort att vi kan leva i vår egen verklighetsbubbla, ostörda av vad andra vet och tänker, eftersom vi lätt kan sortera bort de nyheter och fakta vi inte gillar. Forskarna kallar tillståndet det postfaktiska samhället, och det har just börjat.
Det är allt lättare att prenumerera på sin egen lilla verklighet istället för på en tidning. Det gäller inte bara nyheter och politik men också underhållning, konsumtion, resor och fritidsliv. Vi får inte längre generella erbjudanden och utskick. De skräddarsys online utifrån kunskapen om hur du agerar på nätet, och kallas av forskarna selektiv exponering.
I Sverige, eller i Danmark där jag utbildat mig och arbetade de första tio åren av mitt yrkesliv som journalist, är det fortfarande inte norm att man själv designar sitt nyhetsflöde. På SVT, DR, TV2 och i de rikstäckande morgontidningarna online och på papper träffar man på ämnen som man inte är intresserad av och åsikter man inte håller med om.
Men som vanligt ligger vi bara lite efter USA. Också vi kommer att få en övervikt av nyheter som håller med dig, ”news with your views”, för att tala mediespråk.
Konsekvenserna är uppenbara. Om vi bara talar med dem som tycker som vi, förstår vi till slut inte andras argument. Det gör det nästan omöjligt att exempelvis kompromissa.
Nästa steg blir att vi bara får veta något om det som redan intresserar oss. När morgontidningen Berlingske i Köpenhamn lanserade sin läsplatteutgåva i våras var det enligt chefredaktör Lisbeth Knudsen fråga om ett helt nytt slags tidning där förstasidan automatiskt ändras utifrån vad läsaren brukar intressera sig mest för. För den som läser mest ekonomi är det alltså näringslivsnyheterna som inleder tidningen i läsplattan.
”På så vis kan var och en forma sig en unik Berlingske som motsvarar hens intressen och behov”, sa Knudsen. Den som helst läser om hälsa, mode och familjenyheter får med andra ord en helt annan tidning än den som är mest intresserad av utrikespolitik.
Vi är på väg tillbaka till något ännu snävare än de partitidningar som så småningom ersattes av omnibusstidningar och public service. Vi kan isolera oss i våra åsiktsfållor, slippa ämnen och nyheter och bara utsätta oss för medier som stryker oss medhårs och bekräftar oss även i våra vanföreställningar.
Men kom ihåg, bara döda fiskar flyter med strömmen.
Annegrethe Rasmussen
Måndag 5 november 2012
Översättning: Karen Söderberg
Annegrethe Rasmussen är utrikeskorrespondent i Washington DC och skriver bland annat för de danska tidningarna Information och Politiken. Hon bloggar också på USAnu.dk, på Facebook.
Gå till toppen