Inpå livet

Nätverket har en baksida

Lumpen blev en plantskola för framtida makthavare, ett nätverk som har gett många svenska män vänner och kontakter för livet.

Pelle Billing.Foto: Gustaf PakBild: Gustaf Pak
Många läsare som mejlat Sydsvenskan skriver om hur de fick jobb på grund av värnplikten.
Ali Al Husseini, som intervjuades i artikelseriens första del, säger att lumpen var orsaken till att han fick sitt första jobb.
– Hela anställningsintervjun förvandlades till ett snack om lumpen. Och mina tidigare befäl hade bara gott att säga när arbetsgivaren ringde dem, minns han.
Statsminister Fredrik Reinfeldt är bara en av flera kända makthavare som satt i värnpliktsrådet. Kända journalister, däribland Erik Fichtelius, Lars Adaktusson, Niklas Svensson och Filip Hammar huserade på Värnpliktsnytts redaktion.
Men det fanns en baksida.
Malmöbon och debattören Pelle Billing, som skrivit boken ”Jämställdhetsbluffen”, påpekar att svenska män fått betala ett högt pris.
– Kvinnor fick inte möjlighet att nätverka. Fördelarna med att vara man är vi bra på att prata om. Däremot är vi sämre på att tala om baksidan, priset män får betala för sin könsroll.
Många unga svenska män förolyckades när de gjorde värnplikten. Till exempel omkom fyrtiosex värnpliktiga i en olycka i Armasjärvi 1940. Bara under 1990-talet drabbades värnplikten av olycksfall som ledde till att tretton unga män avled.
– Värnplikten är en bra modell över den manliga könsrollen. Å ena sidan kan nätverk bildas där män kommunicerar för att ta sig fram i arbetslivet. Men platsen där de får kontakterna kan också vara farlig. Jag har vänner som har hörsel- och knäskador från lumpen.
Gå till toppen