Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: En grön väg ut ur krisen

Medan skuldkrisen fortsätter härja tycks klimat- förändringarna bli värre än befarat. Men det kan finnas en gemensam lösning på problemen.

Extrem hetta hotar i framtiden.Bild: STEVEN HAUSLER
Nattfrosten börjar bita, men vi går mot varmare tider. Skrämmande varma, att döma av en ny rapport från Världsbanken. Utan krafttag mot växthuseffekten väntar inom ett halvsekel den kraftigaste uppvärmningen av jorden på 20 miljoner år.
Vid klimatförhandlingar har länder världen över enats om att den globala uppvärmningen måste begränsas till högst två grader. Men koldioxidutsläppen har ändå fortsatt att öka och om klimatlöftena inte hålls kan det bli fyra grader varmare till år 2060.
”Då talar vi inte om en framtid som är farlig för mänskligheten, utan om en framtid som är katastrofal för mänskligheten”, konstaterade miljöprofessorn Johan Rockström i Ekot igår.
Det handlar om kraftiga värmeböljor, havsnivåhöjningar och översvämningar. Många människor riskerar att dö och än fler att få ändrade livsvillkor. Liksom i tidigare studier väntas utvecklingsländer drabbas värst, men rapporten betonar att inga stater är immuna mot konsekvenserna.
”Det är min förhoppning att rapporten ska chocka oss så att vi agerar”, skriver världsbankschefen Jim Yong Kim i ett förord.
Men i den mån klimatprognoserna skrämmer världens ledare tycks det snarare få dem att blunda hårt. Arbetet med att minska utsläppen går otillfredsställande långsamt. Det är illa, inte minst med tanke på att rapportförfattarna ser 20 procents sannolikhet för fyra graders temperaturhöjning till år 2100, även om de åtgärder som avtalats faktiskt vidtas.
”Alla regeringar måste ta sitt ansvar”, säger miljöminister Lena Ek (C) till TT. Hon påpekar att 21 av världens 50 största ekonomier hittills inte gett några löften alls.
Nästa vecka inleds FN:s klimatmöte i Doha, men inget talar för något genombrott där. Det lär bli nya konstateranden av vad som behöver göras följda av en återgång till att göra mindre än så.
Så lär det fortsätta tills någon part blir mer drivande i klimatarbetet.
De europeiska länderna är just nu för upptagna av skuldkris och recession för att ta initiativet. Och handlingsutrymmet är fortsatt begränsat för president Barack Obama i USA. Förutom ett skenande budgetunderskott måste han hantera ett representanthus där åtskilliga ledamöter tvivlar på växthuseffekten. Möjligen ger han ändå klimatfrågorna större utrymme under sin andra mandatperiod.
I sitt segertal efter presidentvalet häromveckan betonade Obama att framtidens USA varken ska vara tyngt av skulder eller skrämt av klimathotet.
Förhoppningsvis var det ingen tillfällighet att han nämnde dessa båda problem i samma mening. För det råder ingen tvekan om att ekonomi och klimatpolitik hänger ihop.
Den dramatiska temperaturhöjning som Världsbanken nu varnar för vore inte bara förenad med väldigt stora mänskliga kostnader, utan även ekonomiska. Det blir ofantligt dyrt för världens länder i framtiden om de inte börjar agera mer kraftfullt mot klimatförändringarna redan nu.
Dagens ekonomiska problem är inga skäl att vänta. Tvärtom. Stora investeringar i grön teknologi kan ge både högre tillväxt och otaliga arbetstillfällen.
Bortom Världsbankens rapport kan en grön väg ut ur krisen skönjas. Världen har inte råd att låta bli att följa den.
Gå till toppen